Forskare larmar: brister i utredningen av familjehem | Fria.Nu
  • Familjehem utreds på olika sätt i kommunerna. ”Rättsosäkert”, tycker forskare. Personen på bilden förekommer inte i texten. Foto: Pontus Lundahl/TT
Landets Fria

Forskare larmar: brister i utredningen av familjehem

Många kommuner jobbar inte seriöst med utredningar kring vilka familjer som kan bli familjehem. Det säger Margareta Regner, doktor i socialt arbete, som forskat om just familjehemsutredningar.

De som riskerar att drabbas är barnen själva.

När en familj ansöker om att bli familjehem och därmed ta emot ett barn som inte kan bo kvar i sin ursprungsfamilj ska en grundlig utredning göras. Bland annat görs hembesök, intervjuer med inblandade vuxna och barn och utbildningar för blivande familjehem. Men exakt hur utredningarna ska göras och familjer och barn matchas är upp till varje kommun. Socialstyrelsen, som är ansvarig tillsynsmyndighet, har tagit fram rekommendationer och metodmaterial för den första gallringen av familjehem, liksom ett utbildningsmaterial. Margareta Regner, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, säger att det länge varit mycket olika hur noga familjehem utreds i olika kommuner.

– Flera av de utredningsmetoder som används är utvecklade lokalt i kommunen eller är forskningsbaserade metoder som ändrats lokalt. Det gör det osäkert om metoderna och arbetssätten verkligen är bra och fungerar, säger Margareta Regner.

Hon skulle hellre se ett mer likvärdigt arbete i kommunerna, för att öka rättssäkerheten både för familjerna som ansöker om att få bli familjehem och för barnen som ska placeras.

– Det är ett svårt arbete som socialförvaltningarna ställs inför eftersom det ofta är brist på familjehem och kommunen har en pressad budget. Det är lätt att ta förhastade beslut, säger hon.

Speciellt riskfyllt kan det vara i den delvis nya situationen där många ensamkommande flyktingbarn placeras i familjehem – ofta hos anhöriga.

Ulrika Flink, som är enhetschef på familjehemsenheten i Uppsala, använder den så kallade nya Kälvestenmetoden, som är en vidareutvecklad metod från den forskningsbaserade Kälvestenmetoden.

– Det är två beprövade metoder som man lagt ihop. Man kan ju tycka att det är ett affärskoncept och inte forskningsanknutet, säger hon.

Hon tycker att metoden som används i Uppsala kommun fungerar väldigt bra, men önskar att det fanns fler personer med kunskaper om ursprungsmetoden.

– Jag skulle önska att det fanns fler som var utbildade i Kälvestenmetoden, för att ha tillgång till fler tolkare och analytiker, säger hon. Margareta Regnér menar att den nya metoden inte kan ses som en vidareutveckling av Kälvestenmodellen, som hon föredrar att kalla den, utan är en egen variant som mest använder forskaren Anna-Lisa Kälvestens namn.

På Gotland har man tillsammans med Västerås kommun haft ett projekt där syftet var just att utveckla utredningsmetoderna kring familjehem.

– Vi har själva märkt att i de fall där vi gjort avsteg från våra framarbetade modeller är risken för sammanbrott i familjehemmet större, säger enhetschef Per-Johan Fernström.

Lösningen, som Margareta Regner ser det, är mer utbildning.

– Det är ingen som tagit tag i de här delarna. Universiteten har inte utbildat och det har inte funnits någon central styrning för kommunerna, säger hon.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu