Familjehem för fjärde gången | Fria.Nu
  • Anki Komdrup och Carina Fjellner i Hyssna har hemmet öppet för utsatta barn.
Fria.Nu

Familjehem för fjärde gången

Anki Komdrup och Carina Fjellner i Hyssna utanför Göteborg har nu sitt fjärde familjehemsplacerade barn hos sig. ”När socialtjänsten ringer och ett barn behöver stöd så går det inte att säga nej”, säger de.

Redan när paret träffades för många år sedan fanns det första familjehemsplacerade barnet med i bilden. Det var Anki som tog hand om sin systers då 14-åriga dotter, eftersom systern inte själv kunde ta hand om barnet. Sju år senare flyttade barnet hemifrån, men de har fortfarande daglig kontakt och en väldigt nära relation. När hon flyttat fanns utrymme hemma hos Carina och Anki för ett nytt barn. De bodde då i en lägenhet i Partille utanför Göteborg, men renoverade på sin sommarstuga i Hyssna i Marks kommun. Barnet som kom hade en massiv problematik. Carina hade möjlighet att vara hemma på heltid och fick stötta med allt. Sjukvårdskontakter, socialt, psykiskt och fysiskt. Barnet, som var i 15-årsåldern, kunde inte vara ensam långa stunder och uppdraget blev ett dygnet-runt-uppdrag på ett annat sätt än tidigare.

– Jag har aldrig varit så mycket på sjukhus som under den perioden. Det var en otroligt jobbig tid på många sätt. Barnet som kom till oss hade en stor problematik på grund av omständigheterna hon vuxit upp i, säger Carina.

När hon flyttade tog paret en paus och fokuserade på sin relation och renoveringen av huset. Det röda trähuset på landet blev ett året-runt-boende och paret bosatte sig där permanent.

När socialtjänsten återigen ringde om ett nytt barn kunde de inte säga nej.

– Först handlade det om stöd någon helg i månaden till en tonårig tjej. Vi umgicks, gick på Liseberg och fikade. Det fungerade väldigt fint redan från början, minns Anki.

Det var i höstas. Ganska snart uttryckte Josephine, som nu fyllt 18 år, att hon ville flytta till Carina och Anki. Det fungerade inte alls hemma och socialtjänsten såg också som enda utväg att hon skulle få ett nytt hem.

Josephine flyttade in i februari och kan nu landa bit för bit och börja bearbeta händelser från det förflutna. Carina och Anki finns hela tiden med som ett stabilt stöd.

– Det betyder jättemycket för mig att bo hos Anki och Carina och jag har förändrats mycket. Jag är mer självsäker och klarar saker. Jag är inte ledsen lika ofta som innan, säger hon.

Nu går hon i gymnasiet, träffar vänner och pojkvän och lever ett tryggt liv i sitt nya hem – något hon aldrig tidigare upplevt. Med sina föräldrar har hon ingen eller lite kontakt, men hon jobbar på att hitta sätt att ha kontakt med syskon.

Carina och Anki tar delvis lite olika roller i sitt familjehemsföräldraskap. Carina är kock och älskar att laga mat, något som även Josephine gör, så de lagar mat tillsammans. Anki, som själv jobbar på kommunen med barn och familjer som behöver stöd, har mycket professionell erfarenhet att stödja unga människor i kris.

– Jag brukar ta samtalen när det behövs. Vi kan sitta många timmar och prata igenom saker.

– Det är kärlek, stabilitet och trygghet som behövs. Någon som finns där hela tiden och på allvar bryr sig, säger Anki.

Hypersociala hunden Doris gör också sin del. Hon älskar Josephine och vice versa och de tar skogspromenader tillsammans efter skolan.

Fakta: 

Josephine vill inte uppge sitt efternamn eller vara med på bild på grund av hennes tidigare utsatthet.

Annons

Rekommenderade artiklar

Deras lycka byttes mot byråkratisk mardröm

Det som började som en ljuv kärlekshistoria slutade i en byråkratisk återvändsgränd. Nurten Tuncel är hemma i Mölndal medan hennes man lever som flykting i Grekland. Den politiska situationen i Turkiet och svenska regler står nu i vägen för deras kärlek.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu