Konstnärer stämmer Wikimedia | Fria.Nu
  • På offentligkonst.se kan man lätt hitta offentliga konstverk i Sverige.
  • Att fotografera offentlig konst och lägga ut bilden på internet kan förklaras olagligt om konstnärerna vinner en stämning mot Wikimedia. För konstverk vars upphovsperson dog för mer än 70 år sedan är det dock fritt fram. Carl Eldh som gjort statyn Dansen på bilden gick ur tiden först 1954.
Fria Tidningen

Konstnärer stämmer Wikimedia

Med sitt projekt Offentligkonst.se vill Wikimedia Sverige slå ett slag för den offentliga konsten i Sverige. Men att de lägger ut bilder på konstverken uppskattas inte av alla. Nu blir de stämda av konstnärerna.

Med sin nya databas skapar Wikimedia Sverige ett uppslagsverk som blir den första heltäckande kartläggningen av Sveriges offentliga konst. På sajten offentligkonst.se kan var och en dessutom klicka sig fram på en karta för att hitta konsten geografiskt. Där finns också möjlighet att bidra med bilder så att alla kan se konstverken via sin dator.

Detta uppskattas dock inte av organisationen Bildkonst upphovsrätt i Sverige, Bus, som företräder 8 000 konstnärer i landet. De vill teckna ett avtal med Wikimedia Sverige för att de använder bilder på medlemmarnas konstverk. Men Wikimedia säger sig ha lagen på sin sida när de inte betalar.

– I lagen står det att man får avbilda konst som är placerad stadigvarande på allmän plats utomhus. Vi har redan ett filter så att vi inte visar upp konst som inte är utomhus till exempel, säger Jan Ainali, verksamhetschef på Wikimedia Sverige.

När Bus hörde av sig svarade Wikimedia Sverige alltså att det inte var aktuellt att betala.

Det är dock där det juridiska spörsmålet börjar. Enligt den praxis som finns kan man i dag till och med tillverka och sälja vykort på offentlig konst utan att betala konstnären. Där tycker Bus att lagen skulle behöva skrivas om. Men internet fanns inte när lagen skrevs och Bus ser viktiga skillnader på hur verkligheten ser ut i dag.

– Skillnaden är att du snabbt når så många nu, och att det inte finns någon begränsning på upplagan längre. Vi jagar inte privatpersoner, men här var vi tvungna att sätta ner foten eftersom Offentligkonst.se använder bilderna systematiskt och i stor skala och eftersom de de vägrar att skriva ett avtal med oss, säger Åsa Berndtsson, som är ordförande i Bus.

Hon fortsätter med att berätta om hur konstnärer hela tiden uppmanas att arbeta gratis, motiverat med att det är så bra för dem att bli publicerade på olika håll så att de får uppmärksamhet och kan tjäna pengar senare.

– Konstnärer ska självklart ha betalt för sitt arbete. De flesta verk här har vi betalat genom skattemedel redan. Ska man lösa frågan med ersättning måste det vara genom att ge konstnärerna mer betalt från början, säger Jan Ainali.

Men där vill Åsa Berndtsson göra ett förtydligande om betalning och upphovsrätt.

– Konstverken är betalda för att utföras och sedan visas på en plats. Att någon köpt konstverket förändrar inte konstnärens upphovsrätt, vilket är det som styr hur man får kopiera och sprida det. Här är det någon som sprider bilder på konstverket över internet, säger hon.

Jan Ainali ser dock mer djupgående följder av Bus krav om ersättning, där miljontals bilder på internet skulle kunna vara lagstridiga om konstnärerna vinner i Högsta domstolen.

– Det intressanta är att det finns ett undantag för byggnader som är skrivet på precis samma sätt. Som vi förstår lagen finns de här undantagen till för att bevara det offentliga rummet offentligt. Skulle Bus vinna kan varje arkitekt stoppa stadsbilder på internet, säger han.

Åsa Berndtsson håller med om att det måste vara möjligt att fotografera stadsmiljöer. Det Bus vill uppmärksamma handlar om att när ett konstverk är fotografiets huvudmotiv, ska konstnärens upphovsrätt gälla.

Eftersom Bus inte har haft någon avtalsförhandling med Wikimedia Sverige är det omöjligt att säga hur mycket bilderna skulle kosta. Men en som en jämförelse nämner Åsa Berndtsson ett museum som betalar 15 000 kronor om året för sina 2 000 verk.

– Jag tror att det inte riktigt skulle hamna så högt, men vi diskuterar ju med alla om hur de vill använda bilderna och vi vill ju helst få sitta ner och diskutera det här med Wikimedia, säger hon.

Tingsrätten har nu lämnat över stämningen till Högsta domstolen för att de ska avgöra vad som egentligen bör gälla. De kommer att ta upp fallet, troligast under hösten. Jan Ainali ser med oro på ett scenario där Bus vinner i HD.

– Ingen har ju prövat det här förut, på det sättet känns det bra att vi får ett klargörande. Om de får rätt tar vi genast bort bilderna så får våra besökare bara se de äldre konstverken. Levande konstnärers verk kommer inte att synas på internet helt enkelt. Men den största risken är att det offentliga rummet begränsas, säger han.

Åsa Berndtsson i sin tur är rädd för att en seger för Wikimedia Sverige ska leda till att konstnärernas arbete fortsätter att devalveras.

– Konstnärer har en medelinkomst på 13 000 kronor i månaden i dag och om Wikimedia vinner kommer färre och färre ha råd att vara konstnärer. Man tar från en grupp som redan är väldigt utsatt. Men vi är ganska säkra på att vi kommer att vinna, säger hon.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nytt ljus på samernas vikingatid

Historiska museet har spetsat sin utställning om vikingatiden med en separat del om samiskt liv. Fria Tidningen åkte dit och fick en egen visning av museets utställningsansvariga Inga Ullén och forskaren Inger Zachrisson.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu