Året har handlat om allt utom det viktigaste | Fria.Nu

Inledare


Beatrice Rindevall
  • Under året kom en ny stor klimatrapport ut, och jordens temperatur har ökat med nästan en grad sedan slutet av 1800-talet.
    Under året kom en ny stor klimatrapport ut, och jordens temperatur har ökat med nästan en grad sedan slutet av 1800-talet.
Fria Tidningen

Året har handlat om allt utom det viktigaste

2014 har varit ett fascinerande år. Det har varit politikens år och Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna har toppat nyheterna i de flesta medier. Trots att det inte nämnts i medierna har det ändå hänt mycket i klimatfrågan. 2014 är det varmaste året på hundratals år, men klimatet har landat i en tjock gyttja där alla fokuserar på alla problem eller motsättningar vi kan hitta snarare än lösningarna som faktiskt finns där. Men det är värt offra något för att slippa det som vi står inför.

Och nej, det kommer inte att vara gratis. IEA har kommit fram till att det kommer att kosta en biljon dollar om året i 36 år för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna. Exklusive kostnader som vi måste lägga på elnät, energigrödor och energieffektivisering. Och det är bara de värsta klimatförändringarna vi undviker då. Men vad tänker vi oss? Vi har fått enorma ekonomiska vinster på att casha ut saker med både kredit och med snabbleverans, och nu gnäller vi över att vi aldrig betalat och tillslut hamnat hos kronofogden. Men under samma tid som vi borde investera de 36 biljoner dollarna förväntas vi samtidigt investera 115 biljoner dollar i fossila bränslen.

De senaste fem åren har över 112 tusen människor mist livet i väderrelaterade katastrofer och över 650 miljoner människor har drabbats av förstörda skördar, förlorade inkomster och stigande matpriser. Den ekonomiska kostnaden har under samma tid varit 500 miljarder dollar. Det är inte så lite allvarligt. Men istället fokuserar vi på de ekonomiska förlusterna av att förhindra klimateffekterna snarare än de gigantiska förlusterna av att inte göra det.

Den 19 augusti tog jordens resurser slut. Det kallas Global Overshoot day. Då hade vi förbrukat så mycket resurser som jorden kan producera på ett år. För mindre än 30 år sedan var Overshoot day den nittonde december. Allt är inte mörker, men vi gör verkligen varken vad vi borde eller vad vi kan för att förhindra klimatkaoset. Färsk forskning säger att isarna smälter, haven stiger och det blir varmare. Under året kom en ny stor klimatrapport ut och jordens temperatur har ökat med nästan en grad sedan slutet av 1800-talet. 90 procent av den ökade värmen har däremot hamnat i havet. Havsytan har stigit med 19 centimeter sedan 1900-talets början. Atmosfären har bara tagit emot en procent av den ökade värmen, men världen har ändå blivit så mycket varmare. Samtidigt är vi på väg mot fyra graders uppvärmning, vilket är en stor kontrast mot vad som redan händer nu.

Vi vet att människan orsakar klimatförändringarna, att de händer nu och att mängden växthusgaser är högre än under de senaste 800 000 åren. Men EU verkar helt ovetande. Vi behöver minska utsläppen med över 50 procent för att ens ha en chans att klara tvågradersmålet, och vi vill egentligen landa långt under två grader. Målen för EU, som ändå brukar ha högst ambitioner, sattes i år till 40 procent till 2030. Om vi inte gör mer för att minska utsläppen så kommer vi troligen att ha ökat jordens medeltemperatur med ungefär fyra grader till år 2100. Vi borde sikta på minst 75 procents utsläppsminskning för att hålla oss till 1,5 graders temperaturökning.

Men bra saker händer också. Solcellsindustrin har exploderat under det senaste året, ozonlagret repar sig tack vare de internationella samarbetena och över 400 000 människor demonstrerade för klimatet i New York. Med tanke på hur lite energi som lags i frågan är det ändå imponerande hur mycket positivt som händer. Så om vi faktiskt börjar anstränga oss har vi stor potential för att lyckas. Om opinion, företag och politiker börjar jobba hållbart kommer vi att vara hemma.

Annons

© 2016 Fria.Nu