Vill ha demokratiska val | Fria.Nu
  • Landets förste folkvalde president Jean Bertrand Aristide ses av många som en symbol för demokratin.
  • President Michel Martelly till vänster och nu avsatte premiärministern Laurent Lamothe har styrt i nära samarbete.
Fria Tidningen

Vill ha demokratiska val

Efter att ha väntat på att löftet om val ska infrias i över tre år fick befolkningen i Haiti nog. Premiärministern avgick efter omfattande protester och arbetet mot ett nytt styre har nu satts i rullning.

I den tätbefolkade huvudstaden Port-au-Prince växer protesterna mot regeringen. Kraven på att även presidenten nu ska avgå efter att landets premiärminister Laurent Lamothe i söndags meddelat att han avgår tillsammans med flera andra ministrar, har ökat i kraft. Landets runt 10 miljoner invånare har väntat nog på demokratiska val.

Presidenten är den som i praktiken styr landet och president Michel Martelly har tidigare sagt att han accepterar kommissionens beslut om att Lamothe ska ersättas. Men själv har han ännu inga planer på att avgå, trots att allt högre krav från oppositionen hörs.

Efter att upprepade gånger ha skjutit upp nationella val sedan dessa utlovades år 2011, anklagas regeringen för att föra tillbaka landet in i en diktatur.

Haiti är en ung och skakig demokrati. Diktatorn ”Baby Doc” Duvalier avsattes för 25 år sedan. Jean-Bertrand Aristide blev Haitis förste demokratiskt valde president och har störtats i två militärkupper: år 1991 och 2004. Efter 2004 års militärkupp valdes tidigare presidenten och premiärminister under Aristides, René Préval till president år 2006.

2010 hölls president- och parlamentsval, men valet präglades av felaktigheter och fusk. Michel Martelly segrade till slut och tillträdde som president i maj 2011, men eftersom han saknat stöd i nationalförsamlingen har han haft svårt att driva någon politik.

Anhängarna till Aristides parti Fanmi Lavalas, ett vänster-populistiskt parti, kommer att kräva presidentens avgång tror många och ett politiskt kaos fruktas. Gatuprotesterna har blivit våldsamma och i lördags hittades en man död på gatan efter anti-regeringsprotester då polisen skjutit tårgas mot demonstranter som försökt storma presidentpalatset. Fredagen präglades också av våldsamma demonstrationer då FN:s fredsbevarande styrkor sköt i luften samtidigt som polisen sköt tårgas för att skingra demonstranterna.

Nationalekonomen och Haitiexperten Mats Lundahl tror inte att presidenten kommer att avgå, protesterna till trots.

– Han har lagen på sin sida och ingen anledning att avgå. Nästa höst hålls presidentval. Problemet är att presidenten inte har något att luta sig emot, han har inget stöd i senaten, säger han.

President Martelly utsåg premiärminister Lamothe år 2012 och nu spekulerar många i att Lamothe kommer att ställa upp i presidentvalet. Något som även Mats Lundahl tror är en möjlig utgång.

– Lamothe kan då utnämna Martelly till premiärminister och nästa val kan man göra tvärtom, säger han.

Men som det enda land i världen där en slavrevolt lett till grundandet av en stat har Haiti ett demokratiarbete som sträcker sig nedifrån och upp. Gräsrötterna sitter stadigt i marken. På senare år har folkets kraft bland annat visat sig genom hur protester mot FN under kolerautbrottet 2010 resulterat i en utredning där folket gavs rätt och FN-styrkan på plats fick svidande kritik.

Problemet är att en stat behöver starka och rättvisa institutioner för bevarandet av rättigheter och att den haitiska staten många gånger är helt frånvarande i den funktionen, menar författaren Fran Quigley som skrivit boken Hur mänskliga rättigheter kan bygga Haiti som kom ut i år. Legitima och fungerande institutioner är nödvändiga, menar Quigley – men hoppet står till det haitiska folket som med sin gräsrotsaktivism både förr och senare uträttat stordåd.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2022 Fria.Nu