Om man googlar ”sex timmar” och ”företag” är chansen stor att Brath AB dyker upp som en av de första träffarna. Det är något som sökoptimeringsföretaget i Örnsköldsvik inte alls har behövt arbeta aktivt för. Till vardags bygger deras affärsidé på att ge andra en mer framträdande roll på sökmotorer som Google. Nu har företaget självt lyckats hamna i blickfånget av en enda anledning: att en heltidstjänst på Brath betyder sex timmars arbetsdag – och inte en minut mer.

– Till och med en tysk tv-kanal har hört av sig för att få komma hit och göra ett reportage om oss, berättar Maria Bråth, vd, när hon tar emot i företagets lokaler på den översta våningen i det gamla grå trähuset på Lasarettsgatan i Örnsköldsvik.

När hennes mamma, Anna Nyrén Jonsson, och bror, Magnus Bråth, under 2012 drog upp planerna för det nya företaget, var arbetstiden en av punkterna de diskuterade. En fråga många andra företagare kanske inte ens stannar upp vid, då det sedan 1973 är den lagstadgade 40-timmarsveckan som är bruklig vid heltid.

Men Braths grundare fastnade just vid denna punkt. De vägde för- och nackdelar med kortare arbetsdagar, funderade om de skulle hinna med lika mycket jobb på färre timmar, och kom till slut fram till att de positiva delarna övervägde. Därför har företaget sedan starten i januari förra året 30-timmarsveckor – men med full lön.

För Maria Bråth, som kom in i företaget i mars 2013, blev det en glad överraskning när det stod klart för henne att hon skulle jobba sex timmar om dagen och ändå få en heltidslön.

– Det här är egentligen ingenting som vi har pratat om hemma tidigare, och det är absolut inget politiskt ställningstagande, säger Maria Bråth, som dock erkänner att när hon som 18-åring skulle rösta för första gången fastnade framför allt för en sak bland partiernas alla budskap, nämligen Vänsterpartiets tal om sex timmars arbetsdagar.

– Jag tycker att det löser så många problem, både för den enskilda familjen och för hela samhället.

Den här morgonen, liksom andra vardagar, har Maria Bråth haft tid att i lugn och ro lämna sina barn på dagis och skola innan hon var på plats på kontoret klockan nio.

När arbetsdagen sedan är slut klockan fyra på eftermiddagen – efter sex timmars jobb – har hon tid att laga riktig mat till barnen, skjutsa dem till aktiviteter och även kunna träna själv.

– Hinner man med andra saker vid sidan av jobbet mår man bättre, det är jag helt övertygad om. Jag har haft kolleger på tidigare jobb som har blivit utbrända, och jag har själv varit nära att gå in i väggen. Då är det lätt att hamna i en ond spiral, man ser allting svart, börjar vantrivas och snacka skit på jobbet. Vi vill att de anställda ska må bra och trivas hos oss. Om tio år tror och hoppas jag att vi inte har några sjukskrivningar alls, i alla fall inte när det gäller utbrändhet.

– Sedan arbetar vi väldigt kreativt och skriver mycket, och då känns det som om hjärnan inte orkar jobba effektivt i åtta timmar.

Finns det något negativt med arbetstidsförkortningen som ni har upptäckt så här efter ett drygt år?

– Nej, egentligen inte. Jag skulle säga att det mesta är positivt. Visst kan det vara så att vi skulle kunna ha fått ut lite mer om vi hade jobbat åtta timmar, men vi tycker att det funkar och då tar vi gärna den risken. När jag tänker efter har jag inte varit på något företag där man jobbat så här lite övertid. Vi försöker hinna med det vi ska på våra timmar och det brukar gå bra. Vi har också märkt att vi får fler bra arbetssökande att välja bland, eftersom många kanske inte har möjlighet att arbeta åtta timmar varje dag och då inte skulle ha sökt sig till oss av den anledningen, säger Maria Bråth.

Hon berättar i nästa andetag att företaget växer, som ett bevis på att den väg de valt faktiskt kan vara den rätta. De har just anställt ännu en och är nu elva totalt. Dessutom öppnar de ett kontor i Stockholm senare i vår. Tiden talar för Brath, på mer än ett sätt.

Vad säger folk när du berättar om att ni arbetar sex timmar?

– De flesta tycker det låter jättebra och blir nog lite avundsjuka. En del försöker hitta något negativt, som att vi skulle ha sämre löner än andra företag i branschen men det stämmer inte alls.

Men är det inte viktigt med till exempel fikaraster under en arbetsdag?

– Vi jobbar tre timmar, har en timmes lunch och sedan jobbar vi tre timmar till, då behövs inga fikaraster. Dessutom äter vi ofta lunch tillsammans och då sitter vi ju ner och pratar med varandra. Och vi hittar även på en hel del aktiviteter utanför jobbet, så jag tycker ändå att vi har en bra gemenskap och att vi har jätteroligt på jobbet.

Vad tror du om arbetstidsförkortning i framtiden – kommer det att få genomslag?

– Jag hoppas att fler följer efter, men jag tror tyvärr att det kommer se i stort sett likadant ut om tio år. För många företag är pengar viktigare än hur medarbetarna mår. Jag önskar att fler investerade i glad personal och inte bara tittade på siffror. Det skulle kunna minska sjukskrivningar och våra barn skulle må bättre om föräldrarna var hemma mer och jobbade mindre, säger Maria Bråth.

Exemplen på företag som har valt att korta arbetstiden är få i dagens Sverige. Förutom Brath finns Toyota i Mölndal som har haft sex timmars arbetsdagar i tolv år, men då handlar det om skiftarbete.

Även forskningsprojekt på området är lätträknade. Den största studien genomfördes av Arbetslivsinstitutet och omfattade 400 offentliganställda på 17 arbetsplatser, som under två år gick ner till 75 procent men med bibehållen lön.

– Det blev en jättehit upplevelsemässigt bland deltagarna, och det är inte så förvånande. Vem skulle inte gilla att arbeta sex timmar om dagen och få samma lön? Däremot kunde vi inte se några effekter på hårda fakta, som sjukfrånvaro och hälsa. Det kanske inte syns förrän efter fyra–fem år, så det hade varit intressant att se om det skett någon förändring om projektet hade fått pågå längre, säger Göran Kecklund, som i dag är docent vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och som var en av forskarna i studien om arbetstidsförkortning 2005–2007.

– Förutsättningen för de positiva effekterna är att man får behålla sin lön, annars skulle en arbetstidsförkortning kunna skapa väldigt mycket ekonomisk stress för många människor.

Göran Kecklund har dock svårt att se att en arbetstidsförkortning skulle kunna bli realitet på ett nationellt plan inom den närmaste tidsperioden, inte minst med tanke på att den offentliga sektorns ekonomi inte tillåter detta och att det även finns en klar politisk majoritet som vill behålla 40-timmarsveckan.

– Dessutom ser vi ut att få arbetskraftsbrist när stora grupper går i pension de kommande åren. Då handlar det inte om att vi ska jobba mindre utan mer, och då har man inte råd att låta folk gå ner i tid och ändå behålla sin lön. Sedan kommer det säkert att finnas enskilda företag inom det privata näringslivet som vill underlätta för sina medarbetare och införa kortare arbetsdagar.

Jobba mer eller mindre – det är alltså frågan. Och den har också SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställt varje år sedan 1996 när de undersökt svenskarnas inställning till sex timmars arbetsdag för alla förvärvsarbetare. Svaren visar att det här är något som delar befolkningen.

Från den första undersökningen har andelen som tycker att det är mycket bra med arbetstidsförkortning sjunkit från 31 procent 1996 till 22 procent 2012, medan de som tycker att det är ganska dåligt eller mycket dåligt har ökat från totalt 19 till 30 procent under samma period.

På Brath däremot skulle i dag sannolikt 100 procent svara ”mycket bra” när det gäller sex timmars arbetsdag.

– Jag kan ju bara säga att vi är väldigt nöjda och att jag hoppas att fler företag vågar prova, säger Maria Bråth.