”Vi är Kärrtorp och Möllan” | Fria.Nu

Krönika


Antirasism

Fria Tidningen

”Vi är Kärrtorp och Möllan”

Lokal gemenskap är svaret på nazisternas våldsstrategi, skriver Researchgruppens Mathias Wåg.

Gatan tillhör oss. Orden sprejades i svart på Kärrtorps gymnasieskola, den lokala biolokalen och teatern, framför Konsum och vid tunnelbanan – tillsammans med Svenska motståndsrörelsens symbol.

Det kan verka märkligt att en nazistisk grupp valt just det budskapet, efter att 20 000 människor i gått ut och protesterat mot dem. Av de 30 nazister som greps för attacken på en antirasistisk demonstration i december bodde bara två i området. Resten var ditresta. Varför valde de just Kärrtorp för att ringa in som sitt territorium?

Attacken mot 8 mars-demonstranter på Möllevången i Malmö väckte samma fråga. Varför valde nynazister från Svenskarnas parti att följa efter en kvinnodemonstration, sätta upp sina klistermärken framför ett vänsterkafé, och attackera fyra personer i kvarteret bredvid 8 mars-festen? Ingen av nazisterna bodde i stadsdelen, och Södra innerstan låg långt bort från den pub där de tillbringat kvällen. Varför behövde de ta sig igenom den stadsdel i Malmö som är mest känd för sin vänsteraktivitet och mångkultur?

Just därför. ”De beväpnar sig och går till Möllan för att skada”, berättade Kim Fredriksson i en intervju i Sydsvenskan. Han var själv aktiv i den nationella rörelsen i många år, och har genomfört liknande nattliga aktioner på Möllevången. I dag har han tänkt om och bytt sida, trött på hatet.

Möllevången står för allt de avskyr, förklarar han.

Strategin kallas ”nationella befriade zoner” – en form av etnisk rensning i miniatyr. Tanken är att gradvis skaffa sig kontroll över områden genom att injaga fruktan i dem som bor där, med små enkla steg. Fylla området med klistermärken och sprejade budskap. Misshandla en ensam person som väntar på tunnelbanan eller är ute och joggar.

Varje sådan handling skapar en osäkerhetskänsla. Törs man gå ute själv på kvällen? Är det säkert att lämna sin teaterlokal? Trasiga fönsterrutor och nedsprayade fasader tar på ekonomin och krafterna. Till slut ska folk ge upp och flytta till tryggare områden. De med fel hudfärg eller fel sexualitet ska känna att den där stadsdelen bör man nog undvika.

Konceptet började populariseras i Italien på 70-talet och spreds på 90-talet i det återförenade Tyskland, i den nyvaknade nationella rörelsen som kom att samlas i partiet NPD. Där diskuterades strategin som en möjlig väg till makt: Först ta gatorna och kvarteren, sen parlamentet.

Metoden bygger på ett militärt tänkande om kontroll och dominans, och kan inte mötas med samma taktik. Istället visar Kärrtorp och Möllevången hur ett antifascistiskt svar kan se ut. Antifascistiska kvarter uppstår genom att stärka gemenskapen och samvaron. Genom utökad grannkontakt, föreningsaktivitet, lokala initiativ, fler mötesplatser och kvarter fyllda med liv. Ju mer levande områden, desto tryggare blir de.

Konsten är inte att få ut 10 000 eller 20 000 antirasister på gatorna, utan få engagemanget att forsätta när de kommit hem igen. Nazisterna försöker kontrollera områden, vi bebor dem. Kärrtorp eller Möllan är inte bara platser där vi befinner oss – det är vi som är Kärrtorp och Möllan.

Fakta: 

Tema: Antirasism

Efter den senaste tidens nazistiska våld gör Fria Tidningen ett temanummer om antirasism. Vi lyfter fram personer som trots hot och våld fortsätter kampen för ett demokratiskt samhälle, vi tittar på lokal organisering som verktyg i kampen mot nazism och uppmärksamar det utbredda högerextrema våldet i Europa.

Här kan du ladda ner hela temanumret som pdf.

Läs även: FRIA granskar högerextremismen

Annons

Rekommenderade artiklar

Lokal organisering viktig för motståndet

Antirasism

För att kunna arbeta långsiktigt med antirasism är det viktigt att människor kan engagera sig lokalt där de bor. Det menar Daniel Poohl på stiftelsen Expo.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu