”Antifascism är inte något jag väljer” | Fria.Nu
Per Björklund

Fördjupning


Antirasism

  • Dagens människosyn som bygger på den starkes rätt har bidragit till växande rasism, säger Foujan Rouzbeh.
Fria Tidningen

”Antifascism är inte något jag väljer”

Ända sedan hennes familj kom till Sverige på 80-talet har rasismen varit närvarande i Foujan Rouzbehs liv. I dag har hon vänt hoten och hatet till en källa till politiskt engagemang.

I Piteå, dit hennes familj flyttade efter att ha fått uppehållstillstånd, möttes hon av klotter och klistermärken från Bevara Sverige Svenskt. Under gymnasietiden i Uppsala blev familjens husfasad nersprejad med hakkors. I dag får Foujan Rouzbeh ofrankerade hotbrev rakt ner i brevlådan, trots att huset har portkod.

– Jag har tänkt mycket på det här. Är det så att man blir immun efter ett tag? säger hon när vi träffas på Kulturhuset i Stockholm.

– Jag menar inte immun i betydelsen likgiltig eller opåverkad. Men det är ju helt klart så att man har någon slags försvarsmekanism som gör att man inte låter det komma åt en efter ett tag, säger hon.

Foujan Rouzbeh har länge varit aktiv i flyktingfrågor, antirasism och feminism. I dag står hon på sjunde plats på Feministiskt initiativs riksdagslista. Men att vara antifascist är inget hon själv har valt, säger hon.

– Jag är fast i den här kroppen och ständigt föremål för hatet. Jag kan välja att blunda för det och leva i en bubbla, eller erkänna verkligheten och motarbeta det så gott det går.

– Det är klart att man blir rädd ibland. Som här på Kulturhuset för ett halvår sedan, när ett tjugotal bulor från Svenska motståndsrörelsen kom instövlande och ställde sig längst bak, alldeles bakom mig och min vän som bär hijab. Min första instinktiva reaktion var att snabbt lokalisera alla utgångar – precis som att man har koll på flyktvägar under alla demonstrationer.

Foujan är inte förvånad över våldsdåden i Malmö för två veckor sedan, där medlemmar av nazistiska Svenskarnas parti var inblandade.

– Det är för jävligt, men det var bara en tidsfråga. Och det här är bara början, även om alla inte har insett det än, säger hon.

– När Svenska motståndsrörelsen kom hit till Kulturhuset var det uppenbart hur oförberedda alla var. Både panelen, som faktiskt var experter i ämnet, vakterna och poliserna som kom dit. De stod med armarna i kors och tittade på, även när nazisterna tryckte upp en filmkamera i ansiktet på mig. Efteråt, när jag pratade med poliserna, blev det uppenbart att de inte ens visste vilka de hade att göra med. Allt det här var varningstecken för mig.

Att militanta fascister blir mer aktiva i kölvattnet av Sverigedemokraternas framgångar är inte förvånande, menar Foujan. Och SD:s uppgång som missnöjesparti är i sin tur ett resultat av en långtgående avpolitisering och frånvaro av verkliga politiska konflikter mellan partierna.

– Men det verkliga hotet är den människosyn som jag ser som kärnan i dagens politik. Allt handlar om den starkes överlevnad, vi uppmuntras att kliva på varandra och strunta i dem som hamnar underst. Det är därför människor hamnar i fas sjuttielva ute på glesbygden utan att bli sedda av någon – förutom rasisterna, som är bra på att faktiskt vara ute och prata med folk, säger hon.

För att vända utvecklingen måste antirasister bli bättre på att prata med människor, tror Foujan. Men också bli bättre på att erkänna skillnaderna och motsättningarna inom det antirasistiska lägret.

– En liberal antirasist och någon som jag har helt enkelt inte samma mål. För mig handlar det om så mycket mer – om klasskamp, om jämställdhet. Vi måste acceptera att olika människor kommer att föra kampen på helt olika sätt, säger hon.

– Vi måste också sluta att se antirasism bara som en reaktion mot hatet. Jag är inte antirasist för att det finns rasister, jag är antirasist för att jag tror på någonting, på människors lika värde och rätt till lika möjligheter.

Fakta: 

Tema: Antirasism

Efter den senaste tidens nazistiska våld gör Fria Tidningen ett temanummer om antirasism. Vi lyfter fram personer som trots hot och våld fortsätter kampen för ett demokratiskt samhälle, vi tittar på lokal organisering som verktyg i kampen mot nazism och uppmärksamar det utbredda högerextrema våldet i Europa.

Här kan du ladda ner hela temanumret som pdf.

Läs även: FRIA granskar högerextremismen

Annons

Rekommenderade artiklar

Lokal organisering viktig för motståndet

Antirasism

För att kunna arbeta långsiktigt med antirasism är det viktigt att människor kan engagera sig lokalt där de bor. Det menar Daniel Poohl på stiftelsen Expo.

Fria Tidningen

Robotrevolutionen – verklighet eller myt?

Vissa varnar för massarbetslöshet medan andra ser det som en möjlighet att dela på jobben. Men hur kommer det sig att jobb som borde kunna utföras av maskiner redan i dag, inte gör det?

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu