Frågan om den genmodifierade majsen som kallas 1507 har bollats fram och tillbaka inom EU sedan 2001 då företaget Pioneer för första gången ansökte om att få odla den storskaligt. EU-domstolen har därför legat på kommissionen om att ta ett beslut i frågan för att få ett avslut på den utdragna processen. När kommissionen nu föreslår att godkänna grödan görs det utan att ordentliga riskbedömningar har gjorts, enligt Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

– Grödan innehåller ett gift som dödar majsmott som är ett skadedjur som ger sig på majsen. Mycket troligt är också att giftet påverkar malar, fjärilar och andra insekter. Men de effekterna har inte undersökts ordentligt, säger Carl Schlyter.

EU lägger istället ansvaret på företaget att i efterhand rapportera om eventuella problem. Men Carl Schlyter ger inte mycket för den modellen.

– Det säger sig själv att ett företag som tjänar miljoner på att odla en viss gröda inte med säkerhet genomför en så pass noggrann kontroll för att upptäcka problem som gör att den eventuellt inte får odlas längre, säger han.

Sverige har fört en gmo-vänlig politik på EU-nivå och nästan alltid röstat för när det varit omröstningar om till exempel möjligheten att sälja gmo-grödor och att tillåta nya grödor. Sverige har oftast också röstat ja i omröstningar som rör enskilda länder och att få dem att acceptera gmo-grödor.

– Det som krävs nu är att Sverige ändrar sig i den här frågan och överger den gmo-vänliga politiken, säger Carl Schlyter.

Naturskyddsföreningen är också kritisk till kommissionens förslag.

– GMO är en teknik som öppnar dörren för nya och unika risker som är anledningen till att vi behöver särskilda lagar och system för riskbedömning som också måste följas. Generellt behövs det bättre lagstiftning kring genteknik både på nationell nivå och EU-nivå både för att bedöma risker men också för att klargöra ansvarsfrågor, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens talesperson i jordbruksfrågor.

Europeiska miljöorganisationers sekretariat, som samlar miljöorganisationer i Europa, skrev ett gemensamt brev till EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso inför beslutet och uppmanade honom att inte godkänna grödan.

Friends of the earth Europe, där svenska Jordens vänner ingår, skrev i oktober en 30-sidor lång rapport om de potentiella riskerna med att släppa lös odlingen av den nya majsen. Bland annat lyfter rapporten att det inte finns tillräckliga studier på hur odlingen skulle påverka honungsbins hälsa.

"Det finns inga studier på området de senaste nio åren, inga studier i Europa alls. Detta är inte ett tillräckligt underlag för att bedöma säkerheten kring odlingen av majs 1507 och dess eventuella effekter på bin och andra pollinerare", skriver rapportförfattaren.

Samtidigt pågår en diskussion inom EU om att åter tillåta EU-länderna att själva besluta kring gmo-grödor, framförallt för att oenigheten är stor mellan medlemsländerna. Förslaget är redan godkänt i EU-parlamentet, men EU-länderna har inte fått tillräcklig majoritet för eller emot. Ett ja i frågan skulle öppna upp för fler genmodifierade grödor som står på kö för att godkännas eller avslås. Speciellt i Spanien och Tjeckien, som idag har omfattande odling av exempelvis genmodifierad majs, väntas tillåta flera grödor om beslutet kan tas på nationell nivå.

EU-kommissionen har tidigare hävdat att inga nya beslut om nya grödor ska tas förrän denna fråga är löst.

– Det är illa att kommissionen bryter sitt löfte att inte godkänna nya grödor, säger Carl Schlyter.