Även om företagen själva säger att deras analytiker har en högskoleutbildning i språket, händer det att man anlitar personer utan utbildning därför att de har ”språkkänsla”. I en intern rapport konstaterade Migrationsverket i mars 2006 att minst en av tio analyser var felaktig, och att det var svårt att avgöra bevisvärdet när analytikernas kvalifikationer inte var kända. Trots detta kan analysen i enskilda fall få stor vikt vid beslutsfattandet.

I slutet av mars 2006 trädde den nuvarande Utlänningslagen i kraft, som bland annat innebär att Migrationsdomstolar inrättats i länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm, dit asylsökande som fått avslag kan överklaga beslutet. En praktisk konsekvens av den nya lagen är att domstolen kan begära att få veta analytikernas namn och kvalifikationer.

Eftersom två av företagen, Eqvator och Språkanalys AB, vägrar avslöja namnen på sina analytiker av säkerhetsskäl har Migrationsverket bara slutit avtal med det nya företaget Verified AB. Verified garanterar att verket ska kunna få ut uppgifter om deras anställda vid behov, men enligt Migrationsdomstolens informatör Roger Olausson har det hittills aldrig hänt att en analytiker vittnat i rätten. Analytikern lämnar bara in ett skriftligt utlåtande, vars trovärdighet sällan ifrågasätts.

Däremot har det hänt att domstolen begärt att få ut ett slags CV eller en lista på analytikernas kvalifikationer. Det förekommer också att en projektledare eller ansvarig lingvist vittnar i analytikerns ställe.

Just nu håller man på att skriva om de interna riktlinjerna för användning av tolkar och språkanalyser inom Migrationsverket. Men enligt Ulf Bohman som arbetar med projektet handlar det inte så mycket om att åtgärda felen man hittade i den tidigare rapporten, utan snarare att se till att man använder analyserna så lika som möjligt på verkets olika enheter.