Att 'ingen från hooden känner igen sig i den mediebild som förmedlas från förorten', som Gringo påpekar på sin hemsida, är de inte först med att konstatera. I boken Medieskugga från 2002 skriver Lars Nord och Gunnar Nygren om den ojämnt fördelade mediebevakningen där förorterna främst får plats i medierna när det gäller kriminalitet och sociala problem.

Samma år gav Integrationsverket ut en egen rapport på läget. Författarna Urban Ericsson, Irene Molina och Per-Markku Ristilammi undersökte hur bilden av förorten som problem skapats och sedan upprepats gång på gång.

Lasse Sandström koncentrerade sig på Malmö i boken Rosengård i medieskugga - om medier som medel och hinder för integration. Det han såg fick honom att förstå varför många av invånarna inte lät sig beröras av vad som skrevs i etablerade medier, och hur mediernas agerande också kunde vara ett hinder för integration. Rosengård är dåligt bevakat i medierna och många har svårt att känna igen sig i rapporteringen.

- Arbetsgivare tror sig veta redan i förväg vad en ung människa från Rinkeby eller Rosengård är för någon, sa Lasse Sandström till Skånes Fria Tidning för en tid sedan.

Gringos undersökning är den första i ämnet där förortsborna själva har blivit tillfrågade. Men även om ett tvärsnitt på 1 000 personer kan ge en ganska bra bild har långt ifrån alla fått säga vad de tycker.

Daniel Ghemeskers från Bagarmossen håller inte med om att medias bild är för negativ.

- Vad de skriver beror ofta på området, ibland handlar det om våld och så.

Dan Gullmarstam från Skarpnäck tycker att media skriver ganska neutralt, men mer åt det negativa hållet.

- Ibland stämmer säkert bilden, men det är nog mycket som är överdrivet.

Båda han och kompisen Adrian Bood tror att skildringen kan påverka deras chanser att få jobb.

Adrian tycker att media borde anstränga sig lite för att beskriva mer som är positivt med förorten.