• Valkampanjerna har hämtat arbetssättet från reklamens värld. Det beror enligt Lars Nord på att politikerna i dag konkurrerar om samma väljare.
Fria.Nu

'När politiska skillnader minskar blir känslan viktigare'

Partiernas valkampanjer blir allt mer lika reklamkampanjer för varor och tjänster. Politik har blivit marknadsföring. Åtminstone om man ska lyssna på Lars Nord, expert på politisk kommunikation.

Bill Clinton hade på sin tid en strategi. I alla frågor där han själv inte hade en bestämd uppfattning lät han ett opinionsinstitut ta reda på vad den amerikanska allmänheten tyckte. När han fått svaret gjorde han snabbt allmänhetens åsikt till sin egen och vann två presidentval.
Bill Clinton var tidig. Det som på hans tid ansågs revolutionerande och närmast omoraliskt har i dag blivit vardag i alla västerländska demokratier.
I Sverige har framför allt folkpartiet kommit att förknippas med den här strategin. I förra valet spelade partiet ut 'invandrarkortet' när man märkte att opinionssiffrorna pekade nedåt, och i ett slag vann man tusentals nya väljare.

Arbetssättet är hämtat från reklamens värld. I decennier har pr-konsulter och reklammakare jobbat på just det här sättet. Men varför har de politiska partierna tagit över metoden?
- Villkoren för de politiska partierna har förändrats. I Sverige har vi haft en tradition med starka partier, med många medlemmar och stora grupper av kärnväljare. Partier som framför allt byggts upp kring kollektiva identiteter. I dag känner man inte samma lojalitet med dessa grupper. Därför har partierna tvingats att söka nya vägar. I dag konkurrerar de i många fall om samma väljare och då tvingas de vara mer inlyssnande mot olika opinioner.
Det säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. Han har under flera år följt utvecklingen och han menar att inslaget av marknadsföring blir större och större i den svenska politiken.
- I ett första steg försökte partierna vara ganska aggressiva i marknadsföringen av sina idéer. Men under de senaste åren har man blivit betydligt mer inkännande.

Lars Nord menar att det finns en uppenbar risk med partier som i allt för hög grad försöker lyssna på opinionen. Han säger att det lätt kan resultera i hållningslöshet.
- Om politikerna inte vågar leda och bilda opinion riskerar vi att få en politik som är passiv och som enbart är rädd för att inte ligga i fas med opinionen. Som politiker måste man självklart lyssna på väljarna, men man måste även våga leda.
Lars Nord kan även se tendenser till att de politiska sakfrågorna får stå tillbaka för en mer känsloorienterad kommunikation. Partierna bygger varumärken precis som producenterna av läsk eller mobiltelefoner.
- I dag står partierna så nära varandra att det är svårt att urskilja politiska skillnader och då blir känslan viktigare. Man lyfter fram personer och honnörsord, men om själva politiken säger man inte så mycket.

Parallellt med att de politiska partierna har blivit skickligare på marknadsföring har journalistiken förändrats.
- Eftersom väljarnas direktkontakt med partierna har minskat har medias makt över det politiska systemet ökat. Det är via media som de allra flesta väljare får all sin information och alla sina bilder av politiken, inte via medlemsmöten eller partiinformation.
Samtidigt, menar Lars Nord, håller gränserna mellan fakta och underhållning på att suddas ut. Politikerna uppträder i nya sammanhang och möter nya människor utanför den snäva kretsen av politiska journalister. I Kanal 5 berättar Göran Persson om sin första fylla på silverrom och Fredrik Reinfeldt låter sig allt oftare intervjuas tillsammans med hustrun Filippa.
- Även här handlar det om att tala till väljarnas känslor. Det gäller att vara populär som person, inte bara som politiker. Allt för att locka stora grupper av marginalväljare. Väljare som inte riktigt ser skillnad på politiken eftersom partierna hela tiden rör sig mot den politiska mitten.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Det saknas inte resurser inom vården'

Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Missnöjet med vården ökar och det gör även antalet sjuka. Hur ska vården hantera den här situationen?
Detta är den fjärde och avslutande delen i GFT:s serie om framtidens sjukvård:
Sjukvården i Västra Götalandsregionen kan bli bättre. Det menar Johan Assarsson, regiondirektör.
- Medicinskt håller sjukvården en hög kvalitet, med när det gäller bemötande och tillgänglighet tror jag att vi har en del att lära fortfarande, säger han.

Göteborgs Fria

Sjukvård är en konstvetenskap

Den svenska sjukvården är alltför starkt präglad av den naturvetenskapliga världsbilden. Om sjukvården skall bli bättre på att möta patienter och hantera det utbredda missnöjet med vården måste läkarna bli humanister. Det menar åtminstone företrädarna för humanistisk medicin.

Göteborgs Fria

'Alla läkarstudenter borde gå i terapi'

Alla blivande läkare borde gå i egenterapi för att få en större förståelse för sina egna tillgångar och brister. Allt för att skapa bättre möten med patienterna. Det menar Johanna Bengtsson, läkarstudent.

Göteborgs Fria

Vårdtiden räcker inte

Maj-Britt Hasselblad har stor erfarenhet av den svenska vården. Hon har jobbat som barnmorska i över 30 år och hon har själv utnyttjat vården otaliga gånger på grund av sin kroniska lungsjukdom.

Göteborgs Fria

© 2026 Fria.Nu