Bill Clinton hade på sin tid en strategi. I alla frågor där han själv inte hade en bestämd uppfattning lät han ett opinionsinstitut ta reda på vad den amerikanska allmänheten tyckte. När han fått svaret gjorde han snabbt allmänhetens åsikt till sin egen och vann två presidentval.
Bill Clinton var tidig. Det som på hans tid ansågs revolutionerande och närmast omoraliskt har i dag blivit vardag i alla västerländska demokratier.
I Sverige har framför allt folkpartiet kommit att förknippas med den här strategin. I förra valet spelade partiet ut 'invandrarkortet' när man märkte att opinionssiffrorna pekade nedåt, och i ett slag vann man tusentals nya väljare.

Arbetssättet är hämtat från reklamens värld. I decennier har pr-konsulter och reklammakare jobbat på just det här sättet. Men varför har de politiska partierna tagit över metoden?
- Villkoren för de politiska partierna har förändrats. I Sverige har vi haft en tradition med starka partier, med många medlemmar och stora grupper av kärnväljare. Partier som framför allt byggts upp kring kollektiva identiteter. I dag känner man inte samma lojalitet med dessa grupper. Därför har partierna tvingats att söka nya vägar. I dag konkurrerar de i många fall om samma väljare och då tvingas de vara mer inlyssnande mot olika opinioner.
Det säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. Han har under flera år följt utvecklingen och han menar att inslaget av marknadsföring blir större och större i den svenska politiken.
- I ett första steg försökte partierna vara ganska aggressiva i marknadsföringen av sina idéer. Men under de senaste åren har man blivit betydligt mer inkännande.

Lars Nord menar att det finns en uppenbar risk med partier som i allt för hög grad försöker lyssna på opinionen. Han säger att det lätt kan resultera i hållningslöshet.
- Om politikerna inte vågar leda och bilda opinion riskerar vi att få en politik som är passiv och som enbart är rädd för att inte ligga i fas med opinionen. Som politiker måste man självklart lyssna på väljarna, men man måste även våga leda.
Lars Nord kan även se tendenser till att de politiska sakfrågorna får stå tillbaka för en mer känsloorienterad kommunikation. Partierna bygger varumärken precis som producenterna av läsk eller mobiltelefoner.
- I dag står partierna så nära varandra att det är svårt att urskilja politiska skillnader och då blir känslan viktigare. Man lyfter fram personer och honnörsord, men om själva politiken säger man inte så mycket.

Parallellt med att de politiska partierna har blivit skickligare på marknadsföring har journalistiken förändrats.
- Eftersom väljarnas direktkontakt med partierna har minskat har medias makt över det politiska systemet ökat. Det är via media som de allra flesta väljare får all sin information och alla sina bilder av politiken, inte via medlemsmöten eller partiinformation.
Samtidigt, menar Lars Nord, håller gränserna mellan fakta och underhållning på att suddas ut. Politikerna uppträder i nya sammanhang och möter nya människor utanför den snäva kretsen av politiska journalister. I Kanal 5 berättar Göran Persson om sin första fylla på silverrom och Fredrik Reinfeldt låter sig allt oftare intervjuas tillsammans med hustrun Filippa.
- Även här handlar det om att tala till väljarnas känslor. Det gäller att vara populär som person, inte bara som politiker. Allt för att locka stora grupper av marginalväljare. Väljare som inte riktigt ser skillnad på politiken eftersom partierna hela tiden rör sig mot den politiska mitten.