Fria.Nu

”Vi har ett ansvar att erbjuda alternativ”

Uddevalla kommun sticker ut. Medan graffiti i de flesta av landets kommuner ses som ett otyg eller som en väg in i tyngre kriminalitet har alliansstyrda Uddevalla valt att uppmuntra konstformen.

”Vi hoppas att på detta sätt underlätta för dem som vill utöva konstformen graffiti samt minska det illegala målandet. Staden har flera områden som skulle må bra av att få färg och liv. Vi hoppas också att det skall medföra att fler vill ha graffiti målat som beställningsjobb i t.ex. parkeringshus, garagenedfarter och andra ställen där det behöver fräschas upp”, skriver kommunen på sin hemsida.

Sedan maj 2004 finns fyra tunnlar som alla får måla i utan tillstånd. Dessutom finns en gångtunnel som är tillåten att måla i om man har tillstånd från en närbelägen fritidsgård. Det finns även möjlighet att med kommunens godkännande måla en så kallad projektvägg, där målningen ska sitta kvar. Ingen har hittills använt den möjligheten.

Carl Casimir, kommunantikvarie, ser beslutet att tillåta graffiti på vissa platser som ett tecken på politisk framsynthet.

– Man var medveten om frågans bredd. Det här är en viktig ungdomsfråga, och man förstod att ett förbud inte skulle hjälpa, utan snarare stjälpa, kanske till och med tvinga in ungdomar i kriminalitet. Det finns ett ansvar på oss som kommun att ge ett schysst alternativ.

Han berättar att responsen hos allmänheten har varit genomgående positiv. Även i medierna har projektet i stort lyfts fram som lyckat.

Väggarna kom till efter ett medborgarförslag från ungdomar som kände sig överkörda efter ett beslut om nolltolerans mot graffiti 2003. Men man har ännu inte gjort någon utvärdering av om de lagliga väggarna har minskat det olovliga målandet.

– Jag önskar att vi kunde mäta det, men det kan vi inte, säger Carl Casimir. För att kunna göra det måste man veta hur mycket det var innan, och vem vet det? Men vi kan säga så här, vi har inte sett någon ökning i alla fall.

Kommunens saneringskostnader är oklara. Carl Casimir uppskattar dem till mellan 5000 och 50000 kronor per år.

– Det hade varit ett annat läge om vi hade saneringskostnader på någon miljon, då kanske det hade gått att motivera en utvärdering, men det kostar för mycket.

Carl Casimir ser många fördelar med kommunens hållning gentemot graffiti.

– Det är ett uttryckssätt och är det något dagens ungdomar saknar är det möjligheten att uttrycka sig själva, det är för mycket som är färdigproducerat i samhället.

Ett stort problem är dock de sprejburkar som vissa målare lämnar efter sig. Det finns soptunnor, men de blir ibland uppeldade. Här har kommunen en uppgift att fylla, menar Carl Casimir.

– Vi skulle önska att få dit tunnor som fungerar, plåttunnor med ett litet hål i för burkarna.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nu skrivs 80-talets ockupanthistoria

Boken Vårt 80-tal dokumenterar husockupationer och vänsteraktivism. "Nu skriver vi vår egen historia", säger Mandra Wabäck, redaktör.

Stockholms Fria

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Stockholms Fria

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

Stockholms Fria

© 2025 Fria.Nu