Regeringen vill införa avifter för studenter som är bosatta utanför EES-området – EU samt Island, Lichtenstein och Norge – för att studera på svenska högskolor och universitet. I förslaget konstaterar regeringen att studieavgifter förekommer i stora delar av världen och att det ”uppenbarligen” finns betalningsförmåga.

– Svenska universitet och högskolor måste hålla en hög internationell klass. På den internationella studentmarknaden finns resurser vi går miste om. Om Sverige kunde tillgodogöra sig de medlen ökar våra möjligheter att stärka vår konkurrenskraft, säger utbildningsminister Lars Leijonborg (fp) i ett uttalande.

Elin Rosenberg, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, är mycket kritisk till förslaget.

– Man skrämmer iväg de utomeuropeiska studenterna. Man bygger en mur runt Europa och sänder signaler om att de utanför inte är välkomna längre. Man riskerar att förlora kontakt med länderna utanför EES-området och går miste om spetskompetens. Det är kompetens och förmåga som ska avgöra vem som ska kunna läsa i Sverige, inte betalningsförmåga.

Hon menar att studieavgiftsfriheten är ett av Sveriges främsta konkurrensmedel när det gäller att locka utländska studenter. Ett avgiftssystem skulle resultera i ett minskat antal utomeuropeiska studenter.

– Det var det vi såg hända i Storbritannien och Danmark efter att de infört avgifter för utländska studenter.

Men Lars Leijonborgs pressekreterare Eva-Marie Byberg påpekar att de senaste siffrorna från Danmark visar att antalet utomeuropeiska studenter ökar igen.

– Det handlar om en omställningsperiod.

I den statliga utredning som ligger tillgrund för avgiftsförslaget konstateras dock att ett stipendiesystem måste införas samtidigt som studieavgifter för att förhindra ett minskat antal utomeuropeiska studenter.

– De studenter som inte har stipendium från hemlandet eller föräldrar som kan betala kommer att kunna ha möjlighet att söka stipendium i Sverige, säger Eva-Marie Byberg och menar att man på så vis undviker att studier blir en klassfråga.

Elin Rosenberg ser bara ett omständligt och resursslukande system.

– Sverige har en liten andel utomeuropeiska studenter, endast 3 procent. Att använda skattemedel för att bygga upp ett administrativt stipendiesystem blir dyrare än att direkt betala för studenternas utbildningar.

Hon uttrycker också oro över att avgiftsförslaget skulle kunna vara en ingång till generella avgifter för utbildning.

– Storbritannien är ett exempel på en sådan utveckling. Några år efter att avgifter för utländska studenter införts började man även att ta betalt av brittiska studenter.