Den är dessutom bokstavligt talat på väg att flyta bort.

Erosion längs kusten har tålmodigt gnagt bort en dryg meter golfbana per år under flera decennier. Bristols golfare har löst problemet med en process de kallar ”potwalloping”, där bybor och golfintresserade samlats en gång vartannat år för att handgripligen lägga till stenar vid kustremsan och därigenom ersätta de bandelar som försvunnit.

Men nu är det slut med det. ”Potwalloping”, säger brittiska miljögrupper, påverkar den naturliga kustmiljön, förstör vetenskapligt intressanta områden, och riskerar dessutom att lägga om tidvattnets flöde, vilket skulle kunna torrlägga en gammal skrotgård – överfull med asbest – längre upp längs kusten.

Golfarna har förbjudits att fortsätta verksamheten. Vilket har lett till ett visst ramaskri: vissa dedikerade North Devon-entusiaster menar att hela banan kommer spolas bort inom ett år om inget görs. Grälandet har knappt kommit igång på allvar än, men har redan lett till ursinniga golfuttalanden av typen ”en skam och en vanära” och ”ska vi verkligen låta en del av vår golfhistoria bokstavligt talat gå upp i rök.”

Varför gillar jag den här historien så mycket? Jo, för att den på ett extremt konkret sätt visar på det ofta mer än lovligt ansträngda förhållandet mellan klimatmedvetande och idrottsintresse. I princip hela den idrottsvärld vi har skapat i västvärlden går nämligen på tvären mot allt vad miljötänkande heter.

Vi ska minska på vårt överaktiva flygresande. Tjena, elitklubbar i samtliga större idrotter världen över.

Vi måste lösa frågan om fossila bränslen. Hallå där, all motorsport över huvud taget.

Vi måste reducera vår energikonsumering. Ta en titt på EM och OS i sommar. Bara invigningsceremonierna kommer kunna föda ett mindre land med elektricitet i fem år.

Visst har även idrottsvärlden begripit vissa elementära saker. Före ett par veckor sen svor tre spanska fotbollsklubbar – Real Madrid bland dem – att stödja klimataktioner och minimera utsläpp på sina arenor och i sin verksamhet. Och VM 2006 var, enligt uppgift, det första helt ”klimatneutrala” mästerskapet.

Men jag kan ibland önska att man vore mer radikal. Varför inte göra det till ett grundkrav att alla elitidrottare som deltar i internationella tävlingar måste miljökompensera sina resor?

Varför inte utgå från att samtliga större idrottsevenemang måste vara klimatneutrala?

Eller ett moratorium på Formel Ett-tävlingar tills bränslefrågorna är lösta på ett vettigt sätt?

Våga och vinn, för tusan. Man kan aldrig underskatta idrottens egenintresse.

Kolla bara på golfbanan i Bristol.