Statistiken visar att närmare hälften av de män som fick en arbetsskada prövad fick skadan erkänd, men bara knappt var tredje kvinna. Sifs analys visar också att det finns skillnader mellan olika län, men att kvinnor missgynnades genomgående.
- Självklart måste den som drabbats av arbetsskada kunna utgå från att skadan blir likvärdigt bedömd oavsett kön och bostadsort, säger Mari-Ann Krantz, förbundsordförande på Sif i ett pressmeddelande.

Anledningen till att det ser så olika ut mellan länen, och till att män och kvinnor blir olika behandlade beror, enligt Mari-Ann Krantz, främst på lagen och forskningen.
- Det är nödvändigt att se över om lagen behöver förtydligas. Det behövs också en förändring i forskningens inriktning, som fortfarande i stor utsträckning utgår från mans- kroppen och manliga arbetsmiljöer. Det missgynnar kvinnors möjligheter att få arbetsskador medicinskt belagda, menar hon.

I juli 2002 mildrades bevisreglerna om vem som hade rätt till arbetsskadeförsäkringen. Innan 2002 var beviskraven mycket hårda och ansågs diskriminerande mot kvinnor.
- En förklaring till att kvinnor fortfarande har svårare att få ersättning kan vara att de gamla reglerna fortfarande tillämpas på skador som inträffat innan juli 2002, berättar Monica Svanholm, försäkringsansvarig på Försäkringskassan.
Hon menar att de arbetsskador som godkänts ofta har uppkommit till följd av ett skadligt ämne eller av en olycka. Har skadan uppkommit till följd av belastning är det mycket svårt att få den erkänd som arbetsskada, eftersom beviskraven har varit så höga.
- De beslut som görs på Försäkringskassan grundar sig på tillgänglig forskning, säger Monica Svanholm.
Under 1990-talet började man gå ifrån att forska på kemiska faktorer, och de senaste tio åren forskas det nästan uteslutande på mjuka faktorer, till exempel stress, utbrändhet, psykisk ohälsa och belastningsskador.
- De senaste åren har det forskats väldigt mycket inom de här områdena, men det finns fortfarande många luckor. Sakta lägger man pusselbit för pusselbit för att skapa en helhetsbild, förklarar Robert Wålinder, överläkare på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Han menar att en orsak till att män har lättare att få en arbetsskada erkänd kan vara att de generellt sett har farligare jobb. För att få tillförlitlig statistik måste man jämföra män och kvinnor i samma yrkeskategori.
- I dag bedöms arbetsskador lika för män och kvinnor, men det borde vara olika. Kvinnor har inte samma fysik som män och orkar inte lyfta lika tungt, säger Robert Wålinder.

Monica Svanholm menar att det saknas seriös forskning på enskilda yrkesgrupper och att det därför är svårt att dra slutsatsen att exempelvis nacksmärtor är en arbetsskada.
Den forskning som Försäkringskassan grundar sina beslut på i dag utgår, enligt Monica Svanholm, till stor del från män. Ibland är forskningen så gammal att resultaten kommer från yrken som inte längre finns.
Trots att det pågår ny forskning som är inriktad på mjuka faktorer kan det dröja innan resultaten bli klara.
- Det tar lång tid innan man får svar på forskningsresultat från nya studier, säger Monica Svanholm.