Successiv frihet för tjänster i EU
Europaparlamentet röstade med klar majoritet för ett kompromissförslag till nytt tjänstedirektiv i slutet på förra veckan. Enligt den tyska socialdemokraten Evelyn Gebhardt, som har haft huvudansvaret för parlamentets behandling, har man funnit en gyllene medelväg mellan frihet på arbetsmarknaden och trygghet för EU:s medborgare.
Förslaget antogs av Europaparlamentet med röstsiffrorna 394 för, 215 emot och 33 nedlagda. De som röstade för var framför allt parlamentets konservativa och socialdemokratiska grupper, som har förhandlat fram det som nu betraktas som en kompromiss. Förslaget ligger långt ifrån EU-kommissionens ursprungliga direktivförslag, som lades fram av EU-kommissionären Frits Bolkenstein. Enligt detta förslag skulle tjänster precis som varor få säljas fritt på EU:s marknad, med några få undantag.
Men Bolkensteins förslag möttes av hård kritik från fackföreningar i EU, framförallt i de gamla medlemsländerna. Det var också en av de frågor som debatterades hett i Frankrike i samband med folkomröstningen om EU-konstitutionen. Sveriges regering har också drivit motståndet mot Bolkensteins förslag, bland annat i samband med den omdebatterade Vaxholmskonflikten (ett fall som nu behandlas i EG-domstolen där svenska Byggnads kräver att det lettiska företaget Laval ska rätta sig efter svenska kollektivavtal).
Med det nya kompromissförslaget ska nationella kollektivavtal fortsätta gälla i varje land. Den hett ifrågasatta ursprungslandsprincipen slopas och det blir värdlandets regler som gäller.
Omfattande undantag från direktivets krav på fri rörlighet har dessutom gjorts, framför allt när det gäller offentliga tjänster. Undantagen är hälso- och sjukvård, transportsektorn, sociala tjänster, spel, audiovisuella tjänster och säkerhetstjänster. Det ska också vara möjligt för medlemsländerna att undanta tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som till exempel offentligt finansierad el. Även bemanningsföretag undantas, då man menar att kvalitén hos dessa varierar stort mellan länderna.
Vad som blir fritt är framför allt privata tjänster, och att man inte ska behöva etablera sitt företag fysiskt i ett land för att kunna erbjuda sina tjänster där. Krångliga regelverk ska tas bort, och man ska inte kunna kräva auktorisering av någon som utför en viss tjänst.
Socialdemokraten Evelyn Gebhardt är mycket nöjd med att Europaparlamentet har arbetat fram och röstat för det nya kompromissförslaget. Hon har engagerat sig djupt för denna fråga, och anser att vi med detta förslag kan skapa ett Europa som både är fritt och tryggt.
- Jag finner denna fråga viktig eftersom att jag är en äkta europé. Jag välkomnar ett öppnande av arbetsmarknaden, men jag vill att vi i denna öppning ska komma ihåg människors värde och våra medborgares behov. Jag vill arbeta för att bevara den höga standard som finns i de flesta av EU:s länder, säger Gebhardt.
Hon menar vidare att detta är ett första steg och att det finns mycket kvar att göra i framtiden.
- Vi måste sträva efter att harmonisera strukturen i våra system inom de områden där det är möjligt. På de områden där det inte är möjligt måste vi respektera och erkänna varandra, säger Gebhardt.
Kritiken mot Europaparlamentets förslag har varit att det nu inte blir någon riktig öppning, och att det handlar om protektionism hos de gamla EU-medlemmarna. På denna kritik svarar Evelyn Gebhardt att de inte kan ha läst igenom förslaget ordentligt.
- Vi har tagit näringslivets aktörer på allvar och tagit bort alla de hinder som går att ta bort. Samtidigt måste vi värna om våra sociala system och om arbetsrätten. Det handlar om tid och utveckling, samt vidare samtal och harmonisering, säger Gebhardt.
EU-parlamentets vänsterpartier var till stor del missnöjda med kompromissen. Men många av dem, inklusive svenska Vänsterpartiet, valde ändå att rösta för förslaget eftersom de anser att det är bättre än kommissionens förslag.
- Ursprungslandsprincipen är borta, men ingen vet vad som ska gälla istället, säger EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (v) i ett pressmeddelande.
- En sådan lag lämnar över makten från de folkvalda till juristerna i EG-domstolen, ursprungslandsprincipen ersätts med en domstolsprincip, fortsätter hon.
Europaparlamentets förslag skickas nu till EU-kommissionen och Ministerrådet. Kommissionen kommer antagligen lägga fram ett reviderat förslag, med hopp om att nå en ytterligare kompromiss under toppmötet i juni i år. Därefter skulle direktivet kunna antas av kommissionen och parlamentet i höst, eller senast under våren 2007, och träda i kraft år 2009.

