I dag finns det 15 Kunskapsskolor i Sverige. Konceptet bygger på att varje skola ska drivas som ett företag där skolchefen har ett resultatansvar. Att skolorna hanteras som företag är inte konstigt i sig då Kunskapsskolan är ett aktiebolag - Kunskapsskolan i Sverige AB - som utnyttjar de stordriftsfördelar som finns när man driver flera skolor.

- Alla läromedel är på webben och där finns även lärarmaterialet så lärarna behöver inte ägna mycket tid åt att förbereda lektionerna, utan kan vara ute bland eleverna nästan hela tiden. Lektionsplaneringen sker centralt och kan tillämpas av lärarna på alla skolorna, säger Cecilia Alpstig, informationschef för Kunskapsskolan.

Eftersom lärarna är ute bland eleverna i princip hela arbetsdagen och inte har några naturliga raster kan Kunskapsskolan klara sig på lägre lärartäthet än andra skolor. Andra 'stordriftsfördelar' är att eleverna har stora delar av den praktiska undervisningen i så kallade kunskapsgårdar. En till två veckor per termin besöker eleverna anläggningar i Falun eller Gamleby där de har slöjd, hemkunskap, bild, idrott och NO-labb.

- På många skolor står till exempel slöjdsalarna mycket tomma. Det här är mer effektivt, säger Cecilia Alpstig.

Delar av den praktiska undervisningen sker i de vanliga skolorna, men ingen av Kunskapsskolorna har några gymnastik-, hemkunskaps- eller välutrustade slöjdsalar, så där är möjligheterna begränsade. Även bibliotek saknas.

- Jag har svårt att se fördelar med koncentrationsundervisningen, säger Inger Stark (v), ledamot i Utbildningsnämnden i Stockholms Kommunfullmäktige. Praktiska ämnen ska varvas med den andra undervisningen för det ger en avkoppling på dagen. Att koncentrera de praktiska ämnena är att förrycka idén med dem, man ska blanda teori och praktik. De här skolorna koncentrerar ofta idrottsundervisningen vilket är vansinne.

Ett annat område där företagsandan visar sig är lärarlönerna. Har eleverna höga betyg, goda provresultat och är nöjda med undervisningen får lärarna högre lön. Är så inte fallet blir lönen lägre.

- Det är naturligtvis helt förkastligt att ha löner som baserar sig på betygen, säger Inger Stark. Många friskolor ger eleverna högre betyg än var de ligger kunskapsmässigt. Lärarna ska inte ha ackordlön!

En före detta lärare på Kunskapsskolan beskriver den som individualistisk och liberal. Läraren vill inte framträda med sitt namn på grund av rädsla att inte få nytt jobb.

- Skolorna vilar på en ideologi om 'den starka individen' utan att det finns någon vetenskaplig grund för att undervisningssättet de har fungerar, säger läraren och förklarar att andan är att 'du kan om du vill' och att eleverna ska göra sina val själva .

- Kunskapsskolan har stark teoretisk tyngd. Eleverna har mindre undervisning i praktiska ämnen än andra, det mesta sker på kunskapsgårdarna. De får även för lite musik eftersom det är resurskrävande och kräver instrument, säger läraren.

Kunskapsskolans idé är att eleverna i princip inte har några lektioner. Istället jobbar de enskilt i sin egen takt med stöd av lärare. Då och då hålls det föreläsningar men de är inte så välbesökta eftersom eleverna gör sina egna planeringar och föreläsningarna inte alltid överensstämmer med dem. Föreläsningarna hamnar inte heller alltid rätt i tiden för eleverna eftersom alla har kommit olika långt i olika ämnen. En del föreläsningar, så som kommunikationsövningar i språk, är obligatoriska.

- Jag föreläste cirka två och en halv timme per vecka. Resten av tiden gick jag runt och hjälpte eleverna. Jag tror att de flesta lärarna tyckte att de hade för stor arbetsbörda, säger läraren.

Inger Stark håller med.

- Lärarsitsen på de vinstdrivande skolorna är inte så kul. De har ofta stor belastning, säger hon.