Vi lämnar efter oss elektroniska fotspår i allt fler sammanhang, med uppgifter som kan användas för att kontrollera oss. Det inskränker rätten till vårt privatliv, menar Pär Ström, IT-debattör och författare, som i måndags arrangerade seminariet 'Storebror rycker fram?' i Salénhuset i Stockholm.

Pär Ström kan ge många exempel på hur företag och regeringar drar nytta av den tekniska revolutionens möjligheter att lagra och sortera digital information. Näringslivet gör det i syfte att tjäna mer pengar, medan staternas främsta syfte är att bekämpa brott.

- Viss övervakning är befogad, utan övervakning får vi ett fruktansvärt samhälle, säger Pär Ström. Det är alltid goda syften. Men digital information läcker och det finns inga garantier mot missbruk. I fel händer kan våra 'fotspår' orsaka mycket skada.

Om personinformation från både företag och stat skulle samlas i en enda databas skulle den innehålla omfattande information om en individ. En persons resmönster, e-postande, surfande, inköp och telefonsamtal skulle kunna berätta mycket för en intresserad myndighet. En sådan databas ville Bush skapa med lagen Total Information Awareness Act. Förslaget var nära att gå igenom.

- Vi är på väg mot en värld där ingen längre har möjlighet att vara anonym, säger Pär Ström. Men det har vi rätt till att vara enligt Europakonventionen.

Pär Ström menar att vi måste fråga oss var på skalan mellan laglöshet och storebrorssamhälle vi vill placera oss.

- Vi kan välja mellan att säga: 'vi kan använda de här metoderna för att fånga några skurkar till, men vi avstår' eller att säga 'okej, vi accepterar ett 1984'.

Pär Ström ser flera risker med ett storebrorssamhälle. En är ändamålsglidning.

- Register kan användas till annat än de är avsedda för. I London använder polisen biltullssystemet för att spåra misstänkta.

En annan risk är att definitionen av 'det normala' blir allt snävare, att alla som uppfattas som udda blir misstänkliggjorda.

- I USA räcker det att ha ett namn som liknar en terrorists. Då stämplas man som misstänkt, och det går inte att bli rentvådd.

Ett kontrollsamhälle gör också att medborgarna blir rädda och anpassar sig, menar han.

Enligt ett förslag till en ny lag om elektronisk kommunikation i EU, som Sverige driver, ska tele- och dataoperatörer tvingas lagra data om användarna i upp till tre år. Uppgifter om vem som kommunicerar med vem, när och hur ska kunna användas av polisen.

- Tillsammans med programvaror för 'mönsterigenkänning' kan sådana data ge information om en människas relationer, hälsa och annat känsligt, säger Pär Ström.

Britta Lejon (s), vice ordförande i justitieutskottet och före detta demokratiminister, motiverar lagförslaget med att även brottsligheten går över gränser och använder sig av den nya tekniken.

- Vi måste kunna förena försvaret för integritet med en effektiv brottsbekämpning. Om Pär Ström skulle ha rätt betyder det att vi måste ge upp. Det kan vi inte tillåta oss.

De biometriska passen, som nu införs i EU efter påtryckningar från USA, behövs enligt Britta Lejon. De svenska passen har varit mycket lätta att förfalska och uppskattningsvis finns det omkring 300 000 förfalskade svenska pass på drift.

Men det görs också ansträngningar för att öka den personliga integriteten, menar hon.

- Integritetsutredningen, som ska vara klar 2007, har bland annat i uppdrag att utreda om det behövs lagar för ökad integritet. Jag tror att skyddet behöver stärkas, både i grundlagen och på andra sätt. Men samtidigt måste man kunna spåra brottslingar.