Miljöpartiet och vänsterpartiet går med på att införa ett register där befolkningen folkbokförs i en lägenhet i stället för på en adress. Varje lägenhet ska få ett specifikt id-nummer.

Syftet med registret är att ge myndigheter en bättre bild av hur människor bor, men det ska också kunna användas för att bekämpa fusk med bostads- och underhållsbidrag.

Varken miljöpartiet eller vänsterpartiet ser registret som ett hot mot den enskildes integritet. I förslaget till lagrådsremiss står det att samkörning med andra register inte får göras. Det har dämpat farhågorna som fanns till en början.

- Just värnandet av den personliga integriteten var viktig för oss och därför var det ett svårt beslut, säger Helena Hillar

Rosenqvist, miljöpartistisk ledamot i bostadsutskottet.

Miljöpartiet har tidigare varit emot folk- och bostadsräkningar 'där man jagar folk i varje vrå', säger Helena Hillar Rosenqvist. Men det finns skäl som väger för ett register.

- Statistiken kommer bland annat att kunna användas i folkhälsoforskningen, säger hon.

Men ännu är inget klart.

- Det här är ju en lagrådsremiss. När propositionen kommer får vi ta ställning igen.

Sven-Erik Österberg, kommun- och finansmarknadsminister, menar att registret krävs för att kunna fatta rätt sorts beslut.

- Det är viktigt att ha rätt bild. Vid politiska beslut så måste man veta hur besluten slår mot olika typer av hushåll och då är det ju bra att veta hur många hushåll av varje typ det finns, säger han till TT.

Ett syfte med registret kan bli att stoppa fusk med olika typer av bidrag och pensioner.

- Huvudsyftet har aldrig varit att bekämpa fusk, men det är klart att det blir svårare att påstå felaktigheter om sin boendesituation med ett register, säger Sven-Erik Österberg.

Ett nationellt lägenhetsregister har planerats under en längre tid. 1995 beslutade riksdagen att genomföra en så kallad registerbaserad folk- och bostadsräkning, och en ny lag skulle ha trätt i kraft redan den 1 juli 2001. Men lagändringen har skjutits upp gång på gång.

Moderaternas gruppledare Mikael Odenberg är emot registret. Han menar att det kan behövas en folk- och bostadsräkning, men inte på det här sättet:

- Ny Demokrati och Bert Karlsson drev i början av 1990-talet kravet på ett lägenhetsregister. Det avvisades då av en bred riksdagsmajoritet. Det är ytterst anmärkningsvärt att regeringen och kommunminister Sven-Erik Österberg nu väljer att ta upp Ny Demokratis kastade handske.

1990 var senaste gången staten genomförde en folk- och bostadsräkning. Den väckte massiv kritik från framför allt anarkister och nyliberaler, som menade att registret kan missbrukas och att staten kan använda det till att kontrollera medborgarna på olika sätt.

Anarkisterna arrangerade en gemensam bränning av folk- och bostadsblanketterna på Sergels torg. Folkräkningen genomfördes med hot om böter, men en bojkott ledde till att staten valde att inte driva in böterna.

Janne Flyghed, forskare vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet, har inte hört talas om det planerade registret men menar att man kan se det som en form av ökad kontroll.

- Men för polisens del, so what, den som är terroristmisstänkt eller så kallat illegal skriver sig ändå inte på en adress, säger han. Men det kan ju användas för andra syften, för att hitta just fuskare och komma närmare inpå dem.

I 1998 års budgetproposition beräknades kostnaderna för lägenhetsregistret till cirka 320 miljoner kronor.