Striden om mjukvarupatent inom EU är långt ifrån över
Beslutet om att införa ett så kallat mjukvarupatent skjuts upp gång på gång. Europaparlamentet har begärt en ny första läsning av den nya lagen men fått nej av kommissionen. Nästa vecka fattar förmodligen ministerrådet beslut om att införa mjukvarupatent, trots att flera länder motsatt sig det.
Det finns starka ekonomiska intressen bakom införandet av ett direktiv för mjukvarupatent, eller ett patent på datorrelaterade uppfinningar som regeringen vill kalla det. Open-sourcerörelsen och små och medel-stora mjukvaruföretag är högröstade motståndare. De menar att direktivet legaliserar patent på mycket triviala mekanismer, till exempel små frågerutor som poppar upp på vissa hemsidor. Det skulle bli mindre konkurrens på marknaden och högre priser, och patentet kan också komma att användas som ett vapen för att angripa den öppna källkoden.
Men enligt förespråkarna handlar direktivet bara om att göra reglerna lika i alla EU-länder. Mjukvarupatent finns redan i viss mån, men det behövs en harmonisering.
- Till exempel kan ett företag få patent för en datorrelaterad upp-finning i Tyskland, men inte i Stor-britannien. Det vill vi ändra på, vi vill att befintlig praxis på området blir lag, säger Jonas Pontén, handläggare på Justitiedepartementet.
Trots tre olika beslut från Europaparlamentet om att starta om processen kring EUs mjukvarupatentdirektiv har EU-kommissionen avslagit parlamentets förfrågan.
Kommissionens ordförande José Manuel Durão Barroso och den ansvarige kommissionären för mjukvarupatentdirektivet, Irlands Charlie McCreevy, var ensamma om att fatta beslutet.
Striden i EU kring mjukvarupatent trappades upp ytterligare förra veckan när Europaparlamentet begärde en ny första läsning av direktivet. Samtidigt röstade både de spanska och holländska parlamenten för motioner som uppmanar respektive regering att förhindra att frågan tas upp under nästa ministerrådsmöte den 7 mars. Tyskland har efter att ha förespråkat patentet plötsligt ändrat inställning. Nyligen antog tyska parlamentet Bundestag en motion som ställde sig emot mjukvarupatent.
Men Sverige, en av de största förespråkarna, står på sig. Enligt Jonas Pontén kommer troligen ministerrådet att säga ja till patentet.
- Det antas troligen en gemensam ståndpunkt i nästa vecka. Men man ska inte ropa hej. Det har visat sig vara en infekterad fråga. Men som det ser ut nu verkar det gå igenom.
Efter att ministerrådet har klubbat igenom förslaget går det åter-igen till parlamentet för en andra läsning. Parlamentet kan då lämna synpunkter och skicka dem på nytt till rådet.
- Men kommer man inte överens blir det inget direktiv, säger Jonas Pontén.
I EUs ministerråd har frågan behandlats som en så kallad A-punkt, beslut som fattas utan diskussion.
I en fråga till justitieministern skriver folkpartiets Carl B Hamilton att han är oroad över att frågan behandlas på ett så otillfredsställande sätt i rådet. 'Det är av yttersta vikt att denna fråga behandlas noggrant och seriöst i EUs ministerråd', skriver Hamilton.
Men justitieministern svarar att han inte ser något hinder för att klubba igenom överenskommelsen.
Om det bara handlar om en harmonisering, varför är det då ett sådant liv kring mjukvarupatentdirektiven?
- Det finns ju farhågor bland open-sourceföreträdare om att Europa är på väg mot det amerikanska systemet, säger Jonas Pontén. USA beviljar patent ganska lättvindigt. Men det finns ingen önskan att gå i den riktningen för Europas del.
Jonas Pontén antyder att de stora företagen förlorar pengar om inte mjukvarupatentet införs:
- Open source-rörelsen är skeptiska till patent över huvud taget, de förlitar sig på upphovsrätten. Men upphovsrätt och patent skyddar olika saker. Open source bygger ju på att man delar med sig, mot att man ingår olika licensavtal. Det fungerar säkert bra för dem, men inte för Ericsson som anlitar forskare för stora pengar. De vill inte att pengarna ska gå upp i rök genom att någon annan kopierar lösningen.
