Parvin, 54 år, flydde från Iran till Sverige för fyra år sedan. Hon hoppades att kunna få leva ett värdigt liv här. I Iran tvingades hon leva under jorden på grund av sitt politiska engagemang. Hennes man avrättades framför ögonen på henne. Parvin är livrädd för att återvända och är övertygad om att hon kommer att fängslas i Iran och dömas till döden.

Parvin fick avslag på sin asylansökan, överklagade två gånger och fick avslag igen. Sedan en vecka tillbaka sitter hon inspärrad på Märstaförvaret i väntan på att skickas till Iran.

Ingela Hedén, polis på utlänningsroteln, ansvarar för Parvin. Hon säger till SFT att Migrationsverket inte anser att Parvin är i fara om hon återvänder till Iran.

Parvins advokat, Pia Attoff, säger däremot att Parvin helt klart har skäl att få asyl i Sverige. I Iran riskerar hon att straffas för sin politiska aktivitet. Pia Attoff håller på med ett nytt överklagande, men säger att tiden rinner iväg.

-Jag förstår inte hur Migrationsverket tänker, säger hon.

Med sin syster och systerdotter som tolkar berättar Parvin om de senaste veckornas händelser. Natten till måndagen den 13 september drömde hon att hon fick uppehållstillstånd. På morgonen gick hon till polisen för att få det, men polisen grep henne, låste in henne i en cell och kontaktade Migrationsverket.

Polisen ringde Parvins syster, som hon bodde hos, och berättade att hon var hos dem.

- Jag blev förtvivlad, jag grät och trodde att jag aldrig skulle få se henne mer, säger systern.

Parvin berättar att hon blev illa behandlad hos polisen. De visiterade henne och lät henne bara ta på sig en tunn tröja och kjol efteråt. Varken strumpor eller bh.

- Jag grät och skrek och bad att få komma ut. Cellen var jättekall och jag fick inget täcke. Jag hade ju inte gjort något, men de behandlade mig som en mördare, säger Parvin och gömmer ansiktet i händerna.

Nästa morgon fördes Parvin till Märstaförvaret. Sedan dess har hon varken ätit eller druckit. Hon är uttorkad. Varken hon, hennes syster eller systerdottern kan sova på nätterna.

- Vi är så rädda att de ska föra henne till Arlanda, så vi kan inte slappna av, säger systern.

Varje gång någon säger ordet 'polis' under intervjun, blir Parvin hysterisk och tror att polisen kommer. Hon vet att Iran Air flyger från Stockholm torsdagar och lördagar, och hon är mycket rädd att de ska försöka skicka iväg henne igen.

Parvin är psykiskt sjuk och har intyg på det från flera läkare, men Migrationsverket och polisen tar inte hänsyn till hennes psykiska tillstånd. För att slippa bli avvisad har hon försökt ta sitt liv.

- Om de inte bryr sig om ifall jag dör i Iran, varför kan jag då inte få ta livet av mig här? undrar Parvin förtvivlat. Varför tror de inte på mig? Skulle jag verkligen bete mig så här om jag inte var rädd?

När detta skrevs planerade polisen att försöka utvisa Parvin igen torsdagen den 23 september. Vid pressläggningen kom dock uppgifter om att hon ska föras till sjukhus akut. Vi kommer att fortsätta rapportera om vad som händer Parvin framöver.