Statistiska centralbyrån, SCB, kom i torsdags ut med inkomstundersökningen för år 2002. Undersökningen genomförs varje år av SCB och beskriver bland annat inkomsterna för Sveriges befolkning. Med hjälp av ett stort antal uppgifter kan redovisningar efter ålder, kön och boendeform göras.

Undersökningen visar att även om Sveriges befolknings inkomster har ökat, med 2,7 procent, ligger inkomstnivån under genomsnittet i EU-länderna.

Inkomstnivåerna är högst för barnlösa sammanboende i yrkesaktiv ålder. Lägst är inkomstnivåerna för ensamboende med barn och ensamboende pensionärer.

Invandrare har en betydligt lägre inkomst än personer som är födda i Sverige. Skillnaden ligger i snitt på hela 16 procent. Hur länge personerna har bott i Sverige och från vilket land de kommer har stor betydelse. Nordiska invandrare har en inkomstnivå som ligger strax under den för personer födda i Sverige. Invandrare från övriga EU har en högre inkomstnivå än infödda svenskar. Det kan möjligen förklaras med att andelen yrkesaktiva är högre än hos svenskfödda. Invandrare från länder utanför EU hade 25 procent lägre inkomst än personer födda i Sverige. I denna grupp varierar det stort beroende på hur länge personerna bott i Sverige.

Undersökningen visar att ensamstående kvinnors inkomst minskade med 1 procent. Kvinnor betalar i mindre utsträckning än män hög skatt.

Även om inkomstspridningen har minskat så ligger den ändå på en hög nivå jämfört med de senaste 30 åren.

År 2002 kom 22 procent av de totala inkomsterna från 10 procent av hushållen. Men bland EU-länderna är Sverige ett av länderna med minst inkomstspridning.

Spridningen av inkomster de senaste decennierna har påverkats mycket av kapitalvinster från till exempel aktier och aktiefonder.