Folket i Burma står emot juntan
Militärjuntans våldsamma tillslag mot de protesterande munkarna i veckan har väckt en stor ilska bland den burmesiska befolkningen. Nu tar landets demokratirörelse till gatorna och får stöd från folk världen över.
I skrivande stund samlades återigen demonstranter på Rangoons gator. Minst 13 personer har dödats och hundratals har gripits i de senaste dagarnas massprotester mot juntan.
Militären slog ner med järnhand mot de tiotusentals burmeser som under torsdagen trotsade demonstrationsförbudet och protesterade mot diktaturen för den tionde dagen i rad. Militären uppges ha skjutit med automatvapen rakt in i folksamlingen och minst nio personer ska ha dödats och hundratals skadats.
Landets munkar, som ledde protesterna under tisdagen och onsdagen, var i stort sett frånvarande från torsdagens demonstrationer. Enligt rapporter genomförde regimen våldsamma räder mot munkarnas tempel under natten mot torsdagen. Den oberoende exilburmesiska hemsidan Irrawaddy uppger att hundratals munkar greps och fördes bort i lastbilar under natten. På torsdagen och fredagen var dessutom de flesta templen bevakade av soldater för att förhindra att munkarna deltog i demonstrationerna.
I ett land där 90 procent av befolkningen är buddistisk har munkarna omfattande symbolisk makt och åtnjuter stor respekt hos befolkningen. Regimens våldsamma tillslag mot munkarna - minst tre munkar uppges ha dödats på onsdagen - har väckt ilskna reaktioner.
- Attackerna på munkarna är mycket allvarligt. Militären kommer inte att förlåtas för att ha gått över denna heliga gräns, säger Sann Aung, minister i exilregeringen till nyhetsbyrån IPS.
Även det faktum att munkar har gripits och därmed riskerar att torteras kommer att ytterligare reta upp befolkningen, säger Bo Kyi, medlem av Förbundet för politiska fångar i Burma, till IPS.
Fredagens demonstration kallades samman av oppositionspolitiker som vann det senaste demokratiska valet i Burma år 1990. Oppositionspartiet National League for Democracy, NLD, vann då 81 procent av platserna i parlamentet medan juntans parti fick endast två procent av platserna. Men regimen - som krossat en demokratisk resning på gatorna i Rangoon 1988 och samtidigt skjutit ihjäl tusentals studenter - vägrade godkänna valresultatet. Istället greps ett stort antal nyvalda parlamentariker, aktivister och studenter, däribland NLD:s ledare Aung San Suu Kyi, som fortfarande sitter fängslad i husarrest.
De pågående demonstrationerna är de största i landet sedan 1988. Gnistan som utlöste protesterna var regimens beslut att plötsligt höja bränslepriserna med 500 procent i mitten av augusti. Protesterna växte till massdemonstrationer under veckan när tiotusentals munkar tog till gatorna.
Munkarna beslutade sig att ansluta till protesterna och för att 'utesluta' militärregimen från buddismen efter att en liten grupp munkar blivit attackerade av regeringsstyrkor tidigare i september. Enligt IPS har en högt uppsatt munk skickat ett brev till ledaren för juntan där han skriver att Burmas folk har blivit 'alltmer förtryckta och fattiga', och han uppmanar generalen att omgående 'återlämna makten till dess verkliga ägare - folket'.
Trots att militärregimen tillämpar strikt censur av landets medier och internet så har färska rapporter kommit ut från både de stora nyhetsbyråerna samt medieaktivister utrustade med mobiltelefoner och satellitinternetuppkoppling. På exilburmesiska hemsidor som Irrawaddy och Mizzima har miljontals människor följt utvecklingen.
Militären har även gått till attack mot journalister. Den japanska fotografen Kanji Nagai sköts ihjäl när han bevakade protesterna i torsdags. En bildsekvens som lagts upp på flera hemsidor visar hur fotografen blir attackerad av en soldat med ett gevär och sedan hur han ligger livlös på gatan.
Solidaritetsaktioner har rapporterats från ett tjugotal länder, däribland Filippinerna, Storbritannien, Sydkorea, USA, Norge, Hong Kong, Jamaica, Chile och Japan.
I Australiens huvudstad Canberra drabbade ett hundratal demonstranter samman med polis på fredagen. Demonstranterna, varav många var exilburmeser, stoppades av polis när de försökte överlämna ett upprop till den burmesiska ambassaden, rapporterar Reuters.
Flera globala kampanjer har inletts. Bland annat har den Oslo-baserade organisationen Democratic Voice of Burma gjort ett sms-utskick - med uppmaningen att klä sig i rött på fredagen - som har spridits världen över. Ett upprop på hemsidan Avaaz.org, som manar FN:s säkerhetsråd och Kinas president att agera till stöd för Burmas demokratirörelse, har undertecknats av fler än 160 000 personer. Och på Facebook har en stödgrupp för Burma fått fler än 80 000 nya medlemmar sedan i tisdags.
