Linda Romanus, pressekreterare åt justitieminister Thomas Bodström, säger att det inte går att ha förbud mot vissa frågor i domstolarna.

- Ibland kan frågor om kvinnornas klädsel, sexvanor och beteenden ha relevans för rättegången.

Däremot är det emot god advokatsed att kränka eller göra förklenande uttalanden.

- Rättens ordföranden ska se till att det inte ställs irrelevanta frågor. Och målsägandebiträden ska se till att kvinnorna vet om att de inte behöver svara på dessa frågor.

Linda Romanus tror att den nya lagstiftningen kommer att ha en attitydpåverkande effekt.

- Med den nya lagen kommer man att se mer till hur brottsoffret har upplevt situationen.

Suzanne Wennberg, professor i straffrätt på Stockholms universitet, menar att även om rättens ordförande ska se till att det inte ställs irrelevanta frågor är det inte lätt bedöma frågornas relevans. Speciellt i början av en rättsprocess.

- Det kan vara svårt att se vart frågorna ska leda. Brottet ska styrkas och ett led av detta är att se till att bedöma offrets trovärdighet.

Vad blir följden om kvinnor vägrar att svara på frågor om till exempel sin klädsel?

- Det beror på dem som dömer. Det är omöjligt att säga något generellt.

Om en advokat blir dömd av advokatsamfundets disciplinnämnd för att ha brutit mot god advokatsed finns det risk att de tvingas sluta arbeta som advokater. På advokatsamfundet berättar generalsekreteraren Anne Ramberg att antalet anmälningar för att ha brutit mot god advokatsed varierar mellan fem- och sexhundra varje år.

- År 2003 kom det in 540 anmälningar för brott mot god advokatsed.

Av de 540 anmälningarna drevs 128 vidare. Två stycken advokater uteslöts, tre fick en varning med straffavgift, fjorton fick enbart en varning och femtio stycken fick en erinran.

Är det vanligt att advokater i våldtäktsmål blir anmälda?

- Det är väldigt sällsynt. Jag kan inte komma på något mål där en advokat blivit anmäld eller fälld just i våldtäktsmål.

Anne Ramberg tror inte att den nya lagstiftningen kommer att påverka hur det går till i domstolarna.

- I realiteten kommer frågorna fortfarande ha betydelse för uppsåtsbedömningen.

Katarina Wennstam, journalist och författare, anser det finns tillfällen då de här frågorna kan vara bevis.

- Det viktiga är att se till hur dessa frågor ställs. I dag ställs frågorna ofta för att sänka offret. Och då måste domarna sätta stopp.

Hon tycker att domarna är fega, kombinerat med att de inte upplever att kvinnorna faktiskt blir förnedrade.

- Det behövs en stor attitydförändring i rättsväsendet. Ofta säger de att det alltid har varit på det här sättet, och så kan man ju inte säga. I så fall skulle det fortfarande förekomma apartheid.

Attitydförändringar anser Katarina Wennstam vara viktigare än en lagförändring.

- Med rätt attityder fungerar den lag vi har i dag. Juristutbildningar, fortbildning och den vanliga skolan måste börja ta upp detta. Alla vet i dag hur barn kommer till men de lär sig inte att sex ska vara roligt, och de lär sig inte om respekt eller hur killar ska bete sig, menar hon. Hela tiden får tjejerna lära hur de ska akta sig.

Hon påpekar att det faktiskt är männens sexuella beteenden som rättegångarna handlar om, och inte kvinnornas.

- Tyvärr förlorar kvinnorna på att inte svara på frågor om deras beteende, och deras målsägande biträde brukar uppmuntra dem till att svara även fast det kan vara jobbigt. Det är en bra utveckling att målsägande biträden finns, men de måste också lära sig att sätta stopp.