Från början kommer självhjälpstrenden från USA. Begreppet 'self help' etablerades i stor skala i och med att anonyma alkoholister, AA, startades 1935. Tanken med AA var att människor med liknande problem skulle mötas och ge varandra stöd och föreningen finns nu i stora delar av världen. Den första boken inom självhjälp publicerades 1859 av författaren Samuel Smiles och titeln var just Self Help. I dag uppskattar det amerikanska psykologförbundet att det ges ut mer än 2000 titlar per år inom området självhjälp.
Även i Sverige har böcker inom självhjälpsgenren fått fäste. Mängder av böcker inom självhjälp översätts till svenska och det finns numera självhjälpsböcker inom de flesta ämnen, stora som små: Övervinn din rädsla, kommunicera med din tonåring, orgasmera mera, gå ner i vikt. Men självhjälpsböcker skrivs även av svenska författare. Självkänsla nu av Mia Törnblom och Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn, var två av förra årets bästsäljare.
Hur kommer det sig då att de här böckerna säljer så bra? Vårt behov av råd när det gäller allt från hur vi ska äta till hur vi ska sätta gränser för våra barn tycks närmast omättligt. Många av självhjälpsböckerna bygger dessutom på vår oförmåga att få ihop det så kallade livspusslet. När vi är på jobbet har vi dåligt samvete över att vi inte är hemma och är vi är hemma har vi dåligt samvete över att vi inte är på jobbet. Detta stressade livstempo skapar en stark efterfrågan på snabba råd och effektiva lösningar. Samtidigt handlar många av böckerna om att vi ska våga lyssna på vår 'inre röst'.
I takt med att vi får en bättre materiell standard tycks det bli allt viktigare att få de sista pusselbitarna på plats för att uppnå lyckan.
Göteborsbaserade terapeuten Jonas Gåde har skrivit flera självhjälpsböcker inom allt från viktminskning till personlig utveckling. Han tror att självhjälpstrenden beror på att det generellt sett finns ett ökande intresse för psykologi och personlig utveckling hos människor.
- Det finns också en större acceptans för psykologiska problem i samhället. Till exempel är utbrändhet något som uppmärksammats mycket i media de sista åren, säger han.
Han tycker att självhjälp är positivt, eftersom det får människor att själva engagera sig i att lösa sina problem, vilket minskar offermentaliteten. Men han säger samtidigt att självhjälp har begränsningar.
- Visst kan du få en del insikter via eget arbete, men vid tyngre problem underlättar det att ha en utbildad person som kan titta på situationen utifrån. Du kan aldrig lämna ditt eget medvetande och därför riskerar du att köra fast om du ensam sätter hela din tillit till en självhjälpsbok, säger han.
Jonas Gåde tror inte att självhjälpsböckerna har fått människor att söka professionell hjälp i mindre utsträckning, snarare tvärtom.
- Jag upplever ofta att människor tror att de är som de är och att de istället blir förvånade när de upptäcker hur mycket man faktiskt kan ändra sina mönster om man söker hjälp, säger han.
En anledning till att självhjälp blivit populärt, är också att många aktörer har ekonomiska intressen i branschen. Enligt det amerikanska konsultföretaget Marketdata omsatte hela marknaden inom självhjälp 8,5 miljarder US-dollar 2003, bara i USA. De beräknar att omsättningen inom området kommer att stiga till 11 miljarder US-dollar år 2008.
För vissa grupper handlar självhjälp däremot inte om personlig utveckling. I självhjälpens hemland, USA, beror tillgängligheten på bra vård i stor utsträckning på pengar. Självhjälp har där blivit ett billigt alternativ för dem som inte har råd att bekosta dyra försäkringar och Dr Phil, till vardags Phillip McGraw, har i och med sin talkshow närmast blivit rikspsykolog.
- En mycket liten procentandel människor går i terapi. Det är dyrt. Vad vi gör på dr Phil är att ge människor vetenskaplig och användbar information gratis hemma i bostaden, samtidigt som programmet givetvis handlar om underhållning, säger han i sitt årliga samtal med amerikanska radio -och tv-journalister.
Jämfört med USA har Sverige fortfarande ett väl utbyggt socialt skyddsnät och billig vård. Men samma utveckling går att se även här. Köerna för att få psykologhjälp är långa och många tvingas vända sig till privata vårdgivare. Flera privata svenska företag satsar också på terapi via internet. Även Folkhälsoinstitutet har nu nappat på idén. Nyligen föreslog de att en ny internetportal ska startas, där stressade och deprimerade ungdomar ska få tillgång till olika självhjälprogram. I England finns redan en sådan sida som heter Youth in Mind. Den har enligt Sven Bremberg, läkare vid Folkhälsoinstiutet och specialiserad på barns och ungdomars hälsa, varit mycket framgångsrik.
- Internetportalen ska vara ett komplement till den traditionella vården, inte ersätta den. Tanken är att de olika självhjälpsprogrammen ska rekommenderas och genomföras i samarbete med skolhälsovården, säger Sven Bremberg. Han medger att det finns vissa risker med idén.
- Systemet måste utformas så att de med mest akuta problem uppmanas att söka mer omfattande hjälp, säger han.
Sven Bremberg menar att de senaste årens sjävhjälpstrend till stor del beror på att kognitiv beteendeterapi, KBT, blivit så populärt. Många av de självhjälpsböcker som kommit ut de sista åren är KBT-inriktade. Kognitiv betyder tankemässig och den kognitiva terapin bygger på teorier kring samspelet mellan tanke, känsla och handling. Grundidén är att det är våra tankar som skapar känslor, som i sin tur skapar beteenden. Det man måste göra för att hjälpa en patient är alltså att komma tillrätta med personens negativa tankemönster. Det finns flera varianter av kognitiv terapi och en av dem är KBT. Här arbetar man också med praktisk träning av olika beteenden, till exempel att exponera sig för det man är rädd för oavsett det handlar om social fobi, eller rädsla för spindlar.
Enligt Sven Bremberg har internationell forskning länge visat att KBT är en av de mest effektiva terapiformerna, exempelvis mot depression. Samtidigt råder det stor brist på KBT-terapeuter inom den offentliga vården. Sven Bremberg menar att det beror på att det finns ett motstånd mot förnyelse inom den svenska psykiatrin.
- Många av dagens yrkesverksamma psykologer och terapeuter har fått sin grundträning när den psykodynamiska teoribildningen var det dominerande synsättet. Där handlar det främst om att leta orsaker, och patienten träffar psykologen under lång tid. Att nu gå in och förespråka KBT, som både är lösningsfokuserat och sker under kortare tid, kan nog uppfattas som ytligt, säger han.
Några som däremot länge satsat på KBT är de privata vårdklinikerna. Men kostnaden för en timma KBT-terapi ligger på 600-1000 kronor. Det gör att ekonomiskt svaga grupper, som till exempel ungdomar, har svårt att få tillgång till behandlingen.
- Visst vore det fantastiskt om alla deprimerade ungdomar fick tillgång till KBT-terapeuter, men hjälp via internet är det närmaste vi kommer just nu. 40 procent av alla människor drabbas någon gång i livet av en depression och jag har svårt att se hur vi inom en överskådligt framtid skulle kunna ge dem tillgång till den här vårdformen på något annat sätt, säger han.
Sven Bremberg ser flera orsaker till varför så många drabbas av oro och depressioner, trots att vi materiellt sätt har det bättre än någonsin.
- Vi lever i ett individualistiskt samhälle med många val och hur du lyckas beror i stor utsträckning på dig själv. Det skapar en stor stress hos många människor, säger han.