Normbrytande nyheter
Niomannabandet Kung Kodum är märkligt svårt att ogilla. På bred skånska uppmanas lyssnaren att riva Babylons murar, och inne i skivomslaget återfinns en pedagogisk illustration som visar hur man viker sin egen krona. Det är avväpnande anspråkslös reggae, mycket lätt att charmeras av.
Många anser att Göteborgs kulturliv bara består av sportevenemang och göteborgskalas. Det tycker inte Ewelina Tokarczyk, som sedan årsskiftet är kulturnämndens ordförande. Hon vill att staden ska bli bättre på att marknadsföra andra kulturyttringar och göra dem tillgängliga för alla medborgare.
Motstånd kan vara ädelt och handla om abstrakta idéer, som frihet. Men i själva verket kräver det vardagliga, 'smetiga' motståndet mycket mer arbete. Det menade Diana Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, under sin föreläsning på Angeredsteatern.
Bortamatch: Inter Milan möter zapatisterna
Storföretagens svarta bok
Bergman Rock är numera en kringresande karneval av musiker. De är spöken som söker efter lakan. Allt enligt Thomas Öberg, som klädde ut sig i olika utstyrslar under kvällen; slängkappa, såväl som kungakrona. Även förbandet Ossler bidrog till mystiken med sin Twin Peaks doftande musik.
Går det att sammanfatta fem intensiva dygn med teaterdebatt,
föreställningar och möten? Det är en fråga om att sålla. Samtidigt måste den närmast kaotiska samlingen av biennalintryck bibehållas. Frågan är om det egentligen fanns en debatt. Det var mest frågor som alla hört tidigare: att kvinnor borde ta en mer självklar plats på teatern, att alla borde uppnå en större medvetenhet om vad man vill med teatern. Favoriter i repris, favoriter utan löften, och - för den som undrar - 'klasskampen mår alldeles utmärkt'.
- När jag är färdig med självbiografin och inte hela tiden behöver analysera min omgivning kanske jag äntligen träffar mig själv, säger Birgitta Stenberg, som nu arbetar på den sjätte och sista delen av den självbiografiska romansvit som hon påbörjade 1981 med Kärlek i Europa. Men hon har fortfarande inte skrivit den bok som betyder mest för henne själv.
Efter att under fem dagar tagit del av ett fullspäckat seminarieprogram känner man sig som en tankemässig centrifug. Samtidigt är biennalen ett tillfälle för teatern att visa sina muskler, som kulturminister Leif Pagrotsky påpekade när han klippte det guldglänsande bandet vid invigningen i Norrlandsoperans konsertsal. Den är en unik mötesplats för teaterarbetare att träffa varandra och diskutera teaterns innehåll, mål och mening.
Politiska frågor tycks ligga i tiden. Inom förra säsongens tema, civilisationskritik, satte Unga Riks upp Lisa Langseths pjäs Märk mig! i regi av Richard Turpin. En text om märkeshysterin och den globala orättvisan som tar gestalt i ett par gråtande Nike-skor.
Väl tillbaka i Sverige ser jag att råttorna varit på Jan Myrdal. Det är mitt fel. Jag borde ha täckt över honom bättre innan jag åkte i stället för att bara kasta in honom i förrådet. Råttorna har ingen smak menar en bekant, och kanske har han rätt. Myrdals Kampucheaböcker är halvt uppätna och helt nerskitna, men pleiadutgåvan i kalvskinn av Zola i kartongen intill har de ratat. Fast även om jag varit ordentlig hade de tagit Myrdal. Förr eller senare tar råttorna allt vi ställer undan.
© 2025 Fria.Nu