Pimpa kommunismen

Recension

Pål Steigans bok En gång skall jorden bliva vår är ett angeläget försök att utifrån en nordisk horisont förmedla det akuta läget i dagens samhälle, skriver Andreas Nuottaniemi.

Fria Tidningen

Ett monster i terapisoffan

Det lilla, Hägerstensbaserade förlaget Tankekraft står för tillfället för utgivningen av den mest intressanta vänsterlitteraturen i Sverige. När andra – större och mer etablerade förlag – går i samma fälla som socialdemokratin och ängsligt anammar en liberal världsbild för att få delta i det offentliga samtalet, vägrar Tankekraft konsekvent att ursäkta sina socialistiska böjelser. Istället för nostalgiskt tillbakablickande och försiktigt övervägande av (de borgerligt formulerade) alternativen, ger de ut bok efter bok med befriande kompromisslös och kritisk samhällsanalys.

Fria Tidningen

En okritisk tillväxtkritiker

Den senaste akademikern att behandlas som en rockstjärna av en samlad vänster är en gråhårig, slipsförsedd herre vid namn Tim Jackson. Han är professor vid Surreyuniversitetet, sitter i den brittiska regeringens hållbarhetskommission och fyllde härom veckan föreläsningssalar i såväl Malmö som Stockholm till bristningsgränsen. Här hyllades han som en frälsare av sittande och stående publik, samtidigt som de inbjudna samtalsdeltagarna Johan Rockström (från Stockholm Environment Institute) och Anders Wijkman (före detta kristdemokratisk politiker, numera vid Tällbergsstiftelsen) talade översvallande om ”banbrytande idéer” och ”modig systemkritik”.

Fria Tidningen

Slavoj Zizek tar kommunismen in i finrummen

Ett av mina mer absurda politiska minnen är när Noam Chomsky – jag tror det var året efter 9/11 – kom till Göteborg och sålde ut Scandinavium. Två gånger. Frågan som i efterhand infann sig var naturligtvis vad som drev oss dit, alla mer eller mindre uttalade vänstermänniskor som kom för att lyssna till en gammal lingvistikprofessors torra och knappt hörbara analyser av världsläget. Vad trodde vi oss finna?

Fria Tidningen

Landet utarmas – och vi med det

Trenden i en stor del av världen är tydlig: flyttlassen fortsätter att gå från land till stad, från mindre till större tätorter och, i Sverige, från norr till söder. Kvar i de gamla kulturbygderna blir blott de gamla, vilket gör att även om flyttningarna skulle ta slut i morgon, skulle den åldrande befolkningen ändå få många mindre kommuner att implodera under trycket från den demografiska strukturen inom några decennier. Pensionärer föder som bekant inga barn. På samma sätt skulle Sveriges fyra storstadsregioner – Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala – fortsätta att växa tack vare sin unga befolkning under lång tid framöver.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu