2011 har småputtrat igång och så här sent i januari går det faktiskt att märka att ljuset börjar återvända. Jag tänkte börja odlingsåret med lite bibliska referenser för inspiration.
Vi är bekanta med bilden av den paradisiska trädgården, full av prunkande läckerheter som inte kräver någon arbetsinsats för att få njuta av. Edens lustgård må vara en mytologisk bild, men det finns faktiskt folk som sysslar med att bygga upp trädgårdar, som ger maximalt med varierad skörd för minimalt med arbete. Jag vill introducera Permakultur, en ekologisk designfilosofi som handlar om att iaktta och imitera naturen, och bygga upp självorganiserande system.
Inom permakulturområdet finns en särskild odlingsteknik kallad skogsträdgård, som imiterar en skog i sitt upplägg. Vad ska det vara bra för kan man undra? Anledningen är att en skog tar hand om sig själv. Den har en variation av växter med olika behov av näringsämnen, som inte utarmar jorden på samma sätt som monokulturer. Vissa växter tillför näringsämnen, till exempel kväve, vissa har djupa rötter och pumpar upp mineraler till mer grundväxande rotsystem. Vidare har skogen växter i olika lager, med olika behov av ljus. Den tillför sig själv organiskt material, till exempel löv, har marktäckare som kväver ”ogräs” och många arter som binder vatten. Skogen är hem åt ”goda insekter” och svampar som skapar hälsosam miljö åt andra et cetera.
I en traditionell odling måste man själv utföra alla dessa arbetsuppgifter. Målet med en skogsträdgård är att den största mänskliga arbetsuppgiften ska vara skörd.
Skogsträdgårdsfilosofin intresserar sig inte för vanliga ettåriga trädgårdsgrönsaker, utan experimenterar med perenna (fleråriga) ätliga grödor. Man försöker hitta funktionella kombinationer och mönster för hur olika växter kan placeras tillsammans och stödja varandra. Man jobbar med olika lager i ”skogen”; träd, buskar, örtlager, marktäckare, rötter och klättrare. Syftet med detta är att fånga alla de funktioner som jag tidigare beskrev som finns i en skog.
Nycklar för att få en skogsträdgård att fungera är att hitta kombinationer som hindrar ogräs, binder kväve, bidrar med organiskt material, utnyttjar skogens olika nischer och samtidigt ger en rik, varierad, ätlig skörd som täcker hela säsongen.
Många av våra vanliga trädgårdsväxter kan användas i◊en skogsträdgårdsdesign i vårt klimat. Träd kan vara äpple, päron, plommon, körsbär och liknande. Bland buskar känner vi vinbär, krusbär, hallon, björnbär et cetera. Många av våra vanliga prydnadsbuskar har ätliga delar så som fläder, aronia, hassel och häggmispel. I örtlagret finns mållor och andra salladsväxter, fleråriga kryddor som myntor, oregano, salvia, lavendel, citronmeliss, gräslök, syra et cetera. Som marktäckare kan man använda jordgubbar, smultron, timjan. Bland rötter har vi bland annat jordärtskockor. Klättrare kan vara vindruvor, minikiwi, (kiwi-släkting som liknar krusbär men är sötare), och rankspenat (flerårig klättrande spenatsort). Som kvävefixerare gillar många koreansk silverbuske med röda ätliga bär, och havtorn.
För den som vill fördjupa sig i ämnet skogsträdgårdar, kan jag rekommendera filmen A farm for the future. Ni◊andra kan kanske försjunka i någon frökatalog i väntan på vårsolen.