I veckan anordnar Centrum för arbetarhistoria ett heldagsseminarium för att uppmärksamma Landskrona som invandrarstad under efterkrigstiden. En stad präglad av påtaglig boendesegregation.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, håller i en av punkterna under seminariet.

– Vi vet att mönstret vi sett de senaste årtiondena av en växande segregationsprocess har fortsatt. Folk som liknar varandra bor i samma områden. Särskilt handlar det om en inkomstbaserad segregation. Framför allt i öster och centrum finns det många eftersatta områden.

– Samtidigt byggs det nya områden med bättre standard runt Borstahusen – där ett nytt Landskrona bryter fram. Sedan finns det också områden där inkomstskillnaderna står still – som miljonprogrammen.

En segregationsprocess som sätter fokus på frågan om social hållbarhet.

En stad med växande skillnader riskerar att också bli en tudelad stad, menar professorn. Frågan är hur mycket till exempel de centrala delarna av Landskrona används av alla stadsinvånare.

– Risken är att delarna av staden glider isär och då utmanas föreställningen om en sammanhållning av stadens invånare, säger han.

Seminariet är gratis och öppet för alla och går av stapeln 13 september.

Landskrona fick sina stadsprivilegier 20 mars 1413. Men jubileet firas med olika programpunkter under hela året.