För elva år sedan hade Toyota Center i Mölndal ett dilemma. Kunderna var missnöjda, verkstadsköerna långa och personalen mådde inte bra. Efter att ha räknat lite kom ledningen fram till att en dyr utbyggnad nog inte var det bästa alternativet. I stället delades arbetsdagarna upp i ett förmiddags- och ett eftermiddagspass – varje pass på sex timmar med bibehållen heltidslön. Uppmärksamheten blev stor både medialt och politiskt.

Martin Banck är servicemarknadschef på företagets två anläggningar i Göteborgsområdet, och mer än ett decennium senare kan han konstatera att det fungerade.

– Vi hoppas att personalen kan jobba längre i yrket och att de håller längre – tunga lyft och sådant sliter ju på kroppen. Korttidssjukskrivningarna har minskat en hel del, säger han.

När en ny anläggning skulle byggas i Bäckebol planerades den för sextimmarsdag från början. Bruttovinsten hade förvisso gått ner, men det vägdes upp av friskare personal, ökad försäljning och bättre service.

– Vi har inte ens haft på tapeten att förändra eller gå tillbaka, det skulle vi bara förlora på, säger Martin Banck.

Kristoffer Hiddink har jobbat på verkstaden i fem år, och han är nöjd.

– Man får mycket fritid, och om man är trött får man ju sovmorgon vissa veckor. Man kan göra saker innan jobbet som att träna eller handla när det inte är något folk.

Enligt Hiddink är den kanske främsta fördelen just att slippa trängas i affären eller på vägen till och från jobbet.

En bit söder om Toyotas lokaler i Bäckebol ligger Duells, som säljer delar till motorcyklar, mopeder och cyklar till butiker. De provade ett likadant system, men när personalstyrkan på lagret minskade i takt med branschen blev ledningen efter fem år tvungen att byta till ett mer traditionellt flexsystem.

– Man tappade lite av det sociala, och så blev vi för få när vi delade upp. Det blev för sårbart, säger logistikchefen Torkel Martinsson.

Han tar dock med sig mycket positivt från försöket, och ser sextimmarsdagen som något i grunden gynnsamt.

– Det privata livet och arbetslivet ska kunna gå hand i hand. Mår du dåligt på ena eller andra stället blir totalresultatet sämre. Den balansen måste man hitta, säger han.

Sextimmarsdagen har länge setts som en jämställdhetsfråga, och bland andra Socialdemokraternas kvinnoförbund drev länge frågan aktivt. Men medan den föreslagna 35-timmarsveckan för kommunanställda inom Göteborgs stad ännu inte provats, har de mer manligt dominerade Toyota center och Duells inte haft några problem att ha 30 timmar. Martin Banck håller med om att det är problematiskt, och jämför med den kvinnodominerade sjukvården.

– Det är kanske hemskt, men man kan ju ändå jämföra människor med bilar. Vi försöker göra det så bra och effektivt som möjligt, och om du har patienten som ligger i en säng ska det ju också vara effektivt så att de ska slippa vårdköerna, säger han och tillägger att exempelvis operationssalar skulle kunna användas mer effektivt om sjukvårdspersonal jobbar kortare dagar i skift.

Helena Rohdén forskar kring arbetsmarknadsfrågor vid statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet. I SOM-institutets mätningar, som går tillbaka till 70-talet, ser frågan om sextimmarsdag ut att ha svalnat under senare år.

– Under 80-talet hade vi en stark positiv opinion både bland medborgarna och bland enskilda riksdagsledamöter. De partier som satt i majoritet då hade med det i sina program, men ändå lades det inga förslag i frågan. Och om det inte ens då drevs i riksdagen är väl inte utsikterna så stora att det ska bli något i dag, konstaterar hon krasst.

Rohdén beskriver arbetstidsförkortningen som en ovanligt laddad fråga, eftersom den innehåller ovanligt många konfliktlinjer. Den politiker som ger sig in i den möter både klassaspekter, genusfrågor och ekonomiska intressen. Det gör frågan tungrodd. Rohdén spår dock att generell arbetstidsförkortning skulle kunna nås om enskilda arbetsplatser i större skala börjar gå över till kortare dagar. Och i det sammanhanget kan de manligt dominerade arbetsplatserna spela en viktig roll.

– Det är en komplicerad fråga, och det är också det som gör att den inte är helt enkelt att hantera. Om det blir väldigt vanligt inom mansdominerade sektorer skulle en generell sänkning kunna plockas upp politiskt ur en rättviseperspektiv, säger hon.