Europa är i kris. I 20 år har vi reat pengar, med hjälp av låga räntor och avreglerat kapital har bankerna kunnat skapa en bostadsbubbla där alla fastighetsägare kunnat låna till konsumtion på husen, byggboom har skapats, människor i Spanien har köpt ett andra och tredje hus i ren spekulation. Detta har skapat tillväxt och jobb. Enda sättet att betala räntan har dock varit att tillväxten hela tiden är högre än räntan. Denna nya tillväxt har endast kunnat ske med ännu mer lånefinansierade investeringar, i en oändlig spiral av ökande lån.

Vår ekonomi liknar ett pyramidspel. Så länge det fungerade ekonomiskt så kollapsade ekologin, den ständiga tillväxten höjde resursförbrukningen. Men inte heller socialt fungerar en lånebaserad tillväxt. Kapitalinkomster är mycket mer ojämlikt fördelade än löneinkomster och ju större del av ekonomin som blir lån och räntor desto mer av det som produceras går åt till att betala till de redan rika. Till och med sossarna har aktivt bidragit till ett system som automatiskt ökar klyftorna och i alla västländer minskar löneutbetalningarnas andel av ekonomin sedan avregleringarna började. Det enda undantaget var Frankrike när de genomförde arbetstidsförkortning, då ökade löneandelen av ekonomin temporärt, eftersom effektiviseringsvinster då fördelades som fri tid till alla istället för ökad vinst för aktieägare/långivare.

Dagens ekonomiska system måste kollapsa med jämna mellanrum och även då ökar klyftorna eftersom påtvingade privatiseringar i kristider leder till att redan kapitalstarka grupper kan köpa det gemensamt ägda till reapris. Dessutom kollapsar sjukvård och socialförsäkringar i alltfler krisländer under besparingstrycken. Vi har alltså ett system som aldrig kan fungera, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, trots detta fokuseras nu lösningen på att återigen låna sig ur krisen.

Vi vet redan att detta inte kommer att fungera, för även om tillväxten skulle kunna stimuleras med mer lån kommer råvarupriserna i så fall gå upp snabbt och därmed skapa så negativa handelsflöden för sydeuropas ekonomier att de aldrig kan betala lånen, vi får en ny kris på än högre nivå. För de värst drabbade länderna har redan gjorda prishöjningar på råvaror och därpå följande negativa nettohandelsflöden för råvaror sedan kraschen försämrat deras statskuld i motsvarande grad. De senaste kriserna har varit nära sammanlänkade till råvaruprisbubblor.

Som tur är finns gröna lösningar på dessa problem. Tar vi ut effektiviseringsvinster i form av kortare arbetstid behövs inte längre ständig tillväxt för att behålla jobben. Mer tid istället för höjd lön ger människor chansen att växa istället för ekonomin. Då fördelas ekonomins vinster mer rättvist och vi behöver inte stimulera ständig tillväxt med mer lån.

Kombinerar vi det med reglerad finansmarknad, stoppar bankernas rätt att låna ut pengar utan att ha eget kapital, förbjuder spekulation på livsmedel, inför tobinskatt, delar upp banker i av staten garanterade sparbanker och oskyddade investmentbanker samt lägger på en omsättningsberoende bankavgift så kan vi eliminera nästan alla risker för bubblor. Dessutom blir ingen bank så stor att den ”måste” räddas utan den som tar extrema risker är också den som förlorar.

Dessa reformer bör kompletteras med sänkta skatter för låginkomsttagare, höjda kapitalskatter, demokratiserat arbetsliv, nya bolagsformer samt en ovillkorlig garanterad minimiinkomst. Då kan alla människor känna en trygghet och bidra efter förmåga, inte genom en påtvingad misslyckad arbets/tillväxtlinje utan av egen kraft och vilja. I en sådan ekonomi stressas människor och planet mindre, sociala klyftor kan minska och effektiviseringsvinster minskar utsläpp istället för att ätas upp av tillväxt. Låt oss lämna låneträsket!