– Politiker måste ta oss på allvar, säger Karin, 17 år, en av ledarna för Projektgruppen Utbildningspåverkan Schillerska.

Gruppen låg bakom en demonstration förra veckan som samlade flera hundra gymnasieelever i protest mot nedskärningarna. Aktionen resulterade i över 500 namnteckningar som kommer att överlämnas till stadens politiker. Eleverna kräver höjd skolpeng och högre lärartäthet i skolan.

– Vi tycker att utvecklingen går åt fel håll. Det kommer att slå hårt både mot lärare och elever. Lärare i vår skola kommer att få två extra klasser. De kommer inte att ha tid att skapa relationer till eleverna eller anpassa utbildningen till elevernas olika behov, säger Karin.

Frida Hellström Ålander, 19 år, är ordförande för projektgruppen. Under sin skoltid har hon sett flera rektorer komma och gå, utbudet av tillvalsämnen minska och en allt större trötthet bland lärarna.

– Det är vanligt med skolklasser på 35 elever och det tar tre veckor innan man får respons på inlämningsuppgifter och prov. Nästa år kommer det att bli mycket värre, säger hon.

Nedskärningarna drabbar de flesta av stadens kommunala gymnasieskolor. De genomförs som ett svar på de minskande årskullarna i staden – runt 400 färre elever jämfört med 2012. Ett annat skäl är att utbildningsförvaltningen dras med ett underskott på 22,3 miljoner kronor sedan förra året.

Genom att minska antalet lärare hoppas utbildningsnämnden att verksamheten ska kosta cirka 20 miljoner mindre i år. Man har också avsatt totalt 20 miljoner kronor, bland annat från eget kapital, för omställningsarbetet, till exempel till att betala löner för de lärare som inte får jobba kvar. På så vis vill nämnden slippa framtida underskott.

Eftersom kommunen har anställningstrygghet kommer alla lärarna fortsätta att få sin lön och personalen att matchas mot lediga tjänster inom verksamheten, men fortfarande har 88 lärare inte tilldelats någon ny tjänst.

På Schillerska får 17 av totalt 57 lärare lämna skolan. Några har fått nya jobb inom kommunen, men långt ifrån alla.

Enligt Kaj Peter Wallensten, ombud för Lärarnas Riksförbund, är de lärare som blir kvar uppgivna:

– Vi genomförde en medarbetarenkät förra året och redan då var det många röda siffror när det kom till arbetsbelastning. Nu bemöter man detta med att belasta lärarna ännu mer.

Han är kritisk till fördelningen av resurserna inom kommunen.

– Vi dras med ständiga problem med ekonomin. Skolpengen i Göteborg är alltid bland de lägsta i landet. Jag har en känsla av att mycket pengar försvinner till andra saker. Det verkar finnas en överbyggnad och en alldeles för stor administration.

Karin och Frida Ålander säger att de kommer att fortsätta kämpa. De planerar att ordna debatter, prata med politiker och kontakta andra skolor som drabbas för att samordna sina insatser.

– Jag tror att folk börjar fatta att de inte bara kan avfärda oss som något gulligt. Vi är pålästa och kan argumentera för vår sak. Vi är redo att möta politikerna. Det här är bara början, säger Karin.Karin heter egentligen något annat