Postkodpolitiken
Margot Wallström går från politik till lotteri, välfärdsstaten krymper och att få ta del av skyddssystemen kommer alltmer att handla om att tillhöra rätt klass – och att ha lite tur, skriver Kristian Borg.
Den tidigare ministern, EU-kommissionären och FN-representanten Margot Wallström har fått nytt jobb. Hon blir projektdirektör för Postkodlotteriet. Det senaste och allra tydligaste tecknet på politikens kapitulering. Själv säger hon:
– I hela mitt liv har jag varit engagerad för mänskliga rättigheter och det känns helt rätt att engagera mig i ett företag som drivs av en tydlig vision och värdegrund. För mig är det självklart att näringslivet har ett samhällsansvar.
I länder med svaga välfärdssystem – som USA, Italien och Storbritannien – träder andra aktörer in i statens ställe. Familjen, kyrkan och frivilligsektorn täcker upp maskhålen.
Bristen på skyddsnät tycks också öka tron på försynen. I Italien är spelmarknaden den tredje största marknaden av alla. Och trots den ekonomiska krisen – eller kanske på grund av den – ökar intäkterna till det nationella lotteriet i Storbritannien.
Intäkterna är en förutsättning för att delar av kulturlivet alls ska fungera. Det politiska ansvaret – det Wallström kallar samhällsansvar – är i Storbritannien i händerna på spelarna när det gäller kulturpolitiken. Det är från dem delar av kulturbudgeten kommer. Brittiska filminstitutet är en av flera aktörer som sitter i knät på det nationella lotteriet. Hälften av intäkterna går till projekt inom konst, idrott och kulturarv. Det kallas för "good causes", välgörande ändamål. Politiken har kapitulerat.
Även i Sverige finns sedan länge ett system där pengar från lotterier går till exempelvis idrottslivet. Postkodlotteriet, en del av folkrörelsespelandet, har också börjat med utdelningar till kulturlivet. Så när anrika teatern Unga Klara inte längre skulle drivas i Stockholms stadsteaters regi fick den klara sig på ren tur. Som tur var fick man 9 miljoner från Postkodlotteriet 2011.
Här i Sverige finns fortfarande ett starkt statligt stöd till såväl kultur som föreningsliv, men förskjutningen från stat till civilsamhälle är en process som har pågått länge. Och visst är ideella insatser i socialpolitik, föreningsliv med mera betydelsefulla för ett samhälle. Men det är viktigt att se sambandet. Nedskärningar i välfärdssystemen ökar behovet av ideella och informella insatser. Kanske också behovet av lotterier.
Förra veckan protesterade Newcastleborna efter beslutet att kommunens kulturbudget på 2,5 miljoner pund ska bort. 10 av 18 bibliotek väntas stänga och teatrar och gallerier drabbas hårt. Istället startar man en kulturfond som ska fyllas med medel från investerare och organisationer.
Kanske vi tror oss behöva lotterierna mer än förr, och med system som Storbritanniens gör vi det också. Men egentligen är det politiken vi behöver mer än någonsin. Istället har politik kommit att handla om klass. Fråga Newcastleborna.
Har du rätt postkod kan du fortfarande få politik. Har du fel är hela din framtid ett lotteri.
Postkodlotteriet
Den reglerade svenska spelmarknaden omsatte förra året 42,1 miljarder kronor, en minskning med 1 procent jämfört med 2011. Postkodlotteriets omsättning var 3 miljarder, en ökning med 2 procent jämfört med fjolåret. 2012 delade Postkodlotteriet ut över en miljard kronor till ideella organisationer.
