Ungefär samtidigt märkte Asylkommitén i Gävle, Kulturhuset Lätting och Gävle konstcentrum att de höll på att planera olika aktiviteter med romer i centrum. Nu samarbetar de under parollen Rom betyder människa för att lyfta fram den diskriminering som påverkar romer både lokalt, nationellt och i övriga Europa.

– Det kan inte vara en tillfällighet att vi alla hade de här planerna. Det säger något om tiden och att det här är en angelägen fråga. Vi tycker att romers situation i Sverige och Europa, i länder som exempelvis Bulgarien och Rumänien, är en aktuell fråga att lyfta idag och att det är intressant att vi gör det ur olika perspektiv, säger Hanna Nordell på Gävle konstcentrum.

Utställningen Katitzis resa genom Sverige innehåller bland annat originalutgåvor av även de böcker om Katitzi som inte finns i tryck just nu. Det visas också affischer, filmer, originalillustrationer, artiklar, fotografier, seriealbum och en tv-serie. Tanken med utställningen är dels att visa författaren Katarina Taikons livsgärning för att lyfta fram romers situation i Sverige, och dels att ställa den mot dagens verklighet.

– Hur situationen har sett ut för romer i Sverige under 1900-talet måste vi komma ihåg och diskutera. Böckerna berättar om ett historiskt skede men vi har valt att koppla det som visas till en samtida situation genom visningar och programpunkter.

Hanna Nordell hoppas framför allt att programmet ska lyfta frågan på dagordningen.

– Vi hoppas få en livlig diskussion kring romers situation i Sverige och Europa i dag. Det är också ett fantastiskt tillfälle att presentera Katarina Taikon och Katitzi, en jätteviktig del av svensk litteratur som många fortfarande läser och en viktig del av svensk historia att föra vidare.

Anledningen till att Asylkommitén i Gävle ville sätta fokus på romernas situation var att de tyckte sig märka att de romer som de mötte hade extra svårt att bli trodda under sin asylprocess.

– Det var uppenbart att begreppet ”ogrundade ansökningar” användes oftare mot just romer. Spontant misstänkte vi att romer blir missgynnade, vilket skulle kunna bero på antiziganism, säger Ingrid Thyr från föreningen.

I maj 2011 gav svenska Amnesty ut rapporten Romer i asylprocessen, som bekräftade bilden.

– Vi skulle vilja se en ökad medvetenhet hos handläggare och en rättvis behandling, att romers skäl tas på allvar, säger Ingrid Thyr.

En annan viktig fråga att lyfta fram tycker hon är romers situation i övriga Europa, som hon menar blivit värre i samband med den ekonomiska krisen.

– I Ungern har vi hört om rent fascistiska händelser. En grupp som gick runt i ett romskt samhälle och slog med piskor. Brutaliteten är oroväckande.

Asylkommitén hoppas uppmuntra till eftertanke och upplysning som i bästa fall kan leda till positiva förändringar.

– Oavsett om man är handläggare, gränspolis eller privatperson är det bra att man är medveten om att antiziganismen är en del av vår historia. Då har man möjlighet att se den och motverka den.

Samarbetet med kulturinstitutionerna i Gävle ser Ingrid Thyr mycket positivt på.

– Vi är jätteglada för att det blir brett, med olika infallsvinklar. Jag hoppas att det gör att frågan får större uppmärksamhet.