Han skriver förbjudna sagor
Ak Welsapars böcker har bränts på bål i Turkmenistan. Men genom att nu ge ut turkmenska sagor i Sverige ser han till att urgamla sagor bevaras och sprids.
Ak Welsapar har sedan barnsben skrivit och sparat på turkmenska sagor, sägner och legender. Den nya boken Den underbara sångens hem innehåller femton sagor vars anor sträcker sig tillbaka hundratals år i tiden.
– I Turkmenistan är himlen stjärnrik och fantastiskt sagolik. Det var under den himlen jag fick höra sagor från min pappa, mamma och moster. Under den himlen kändes sagorna verkliga, säger Ak.
Journalisten, författaren och politiska flyktingen Ak Welsapar kom till Sverige 1994 när han flydde från regimen i Turkmenistan med sin familj. Hans brott var att han skrev en artikel om hälsokonsekvenser för barn och kvinnor som arbetade på bomullsfält. Straffet var förföljelse, arrestering och långvarig husarrest. Böckerna han skrivit brändes på bål.
– Jag flydde inte från hemlandet utan från regimen. Jag älskar mitt hemland.
Arbetet med boken började med en saga som berörde hemlängtan. Boktiteln är namnet på en av sägnerna där sensmoralen är att alla trivs bäst där de vuxit upp.
– Det började med den lilla sagan. Den skildrar det svåraste problemet i mänsklighetens historia. Om hur miljoner människor är tvungna att lämna sina hem för att överleva.
Den sagan slutade lyckligt och fågeln som sjöng den underbara sången fick återvända hem. Ak har inte varit i Turkmenistan på 19 år. Hans släktingar får inte lämna landet och han får inte återvända. De övriga sagorna i boken täcker en rad universella teman: Den som gräver en grop åt andra faller oftast själv däri. Man uppskattar inte det man har förrän man förlorat det. Teman som vi hört förr men sagorna har vi inte läst.
– Jag vill göra en insats och berika den svenska litterära och kulturella rikedomen med turkmenska sagor. Det finns ingen annan som gjort det tidigare. Det var jag och mina barn som började.
Ak berättar att hans yngsta son frågade sin mamma om hans vänner kunde läsa sagorna på svenska. Hon förklarade för honom att de inte fanns på svenska men att han fick gärna översätta dem själv. Förlaget som skulle ge ut Aks förbjudna romaner blev ett familjeföretag där alla hjälptes åt. Sedan 2004 har tre sagoböcker publicerats. Barnen översatte sagorna och Ak bearbetade dem. Han betonar att Den underbara sångens hem skiljer sig från de andra böckerna, då den är mer aktuell och för stunden bara finns på svenska.
– Jag har valt sagor som barn, ungdomar och även vuxna ska kunna läsa. Folksagor och sägner är eviga genrer. De blir aldrig omoderna. Jag har själv aldrig vuxit ifrån dem. De har svaren på många moraliska frågor.
Ak har planer på att översätta den senaste boken till turkmeniska. I Turkmenistan kommer den dock bara läsas av en begränsad skara människor. De enda böckerna som är välkomna där handlar om presidenten. Enda sättet för sagoboken att nå Turkmenistan är om den smugglas in: litteratur är som vapen eller narkotika.
– Turkmensk litteratur kan inte överleva i Turkmenistan. Böckerna kan bara överleva utomlands som här i Sverige. Mitt bokförlag ser till att en rik folklore med urgamla traditioner lever vidare.
<h2><img class="mceItem" src="/files/bilder/24270.preview.jpg" alt="" width="100%"><br><span style="font-size: x-small;">Författaren Ak Welsapar tvingades fly från Turkmenistan och är nu bosatt i Enköping. Där medverkar han till att bevara det turkmeniska kulturarvet genom att publicera uråldriga folksagor. FOTO: FANNY ERIKSSON</span></h2>