Shima Maniee berättar att hon kom till Sverige hösten 2010. Hon reste då hit för att berätta för sin syster att deras far hade gått bort. Vid tillfället hade hon ett visum som räckte i två och en halv månad. Men efter endast en månad fick hon ett samtal från en av sina söner som gjorde klart för henne att hon inte längre gick säker i sitt hemland. Hon var eftersökt av polisen eftersom det hade kommit ut att hon konverterat till kristendomen.

I Iran anses det vara ett brott att konvertera från islam till kristendom, något som kan innebära dödsstraff. Enligt en rapport från Utrikesdepartementets 2011 har situationen för mänskliga rättigheter i Iran försämrats sedan presidentvalet 2009. Rapporter från bland annat UNHCR, FN:s flyktingorgan, visar att konvertiter ”försvinner” och sannolikt dödas i Iran. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU:regler räknas man som flykting man har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av till exempel religiös eller politisk uppfattning.

Shima Maniee är författare och utbildad sjuksköterska. Under sin tid i Sverige har hon varit verksam i kulturlivet i Uppsala och bland annat satt upp en teater under Kulturnatten som behandlade den iranska regimen och hur fattiga kvinnor och barn utnyttjas i hennes hemland. Hon berättar också att hon skriver dikter, politiska dikter som handlar om mänskliga rättigheter, och att hon har ställt upp på intervjuer i medier runt om i världen där hon delat sina tankar. Hon ser det som sitt ansvar att berätta, en egenskap som hon menar har gjort det omöjligt för henne att återvända.

– Jag ville aldrig stanna här. Jag älskar verkligen Sverige, men jag älskar mitt hemland. Min släkt och mina vänner, mitt jobb – allt finns där. Men på grund av min situation måste jag stanna här.

Enligt svensk asylrätt ska Sverige ge uppehållstillstånd till skyddsbehövande, det vill säga om man ”har starka skäl till att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr”. Shima Maniee är rädd för att återvända till Iran av sådana skäl och har ansökt om asyl men fått avslag då Migrationsverket inte delar hennes hotbild. Carl Bexelius på Migrationsverket kan inte uttala sig i specifika fall, men förklarar att det i asylfrågor alltid rör sig om en bedömning.

– Man tittar dels på vad säger landsinformationen om situationen. Det är ett fullt legitimt skäl att man söker internationellt skydd om man kommer ifrån Iran och har konverterat. Där är situationen oerhört svår. Sedan tittar man på när konverteringen skett och hur genuin den är. Det är väldigt svåra trovärdighetsbedömanden som man ibland kan behöva göra.

Men det finns människor som arbetar för att hon ska få stanna som startat en namninsamling och hon är tacksam för alla människor som skrivit under.

– Jag känner dem inte, ändå vill de hjälpa mig. Jag har förstått att svenskar är väldigt snälla och att de har en respekt för sina medmänniskor.

Nu vädjar hon till det svenska folket att skriva under hennes namninsamling och värna om de mänskliga rättigheterna.

– Om Migrationsverket kunde garantera mig att det inte händer något med mig om jag åker tillbaka till Iran så skulle jag göra det idag. Men jag har absolut ingen aning om vad som händer för jag kan inte dölja min åsikt, jag kan inte ljuga och leva under förtryck.

Ett beslut om avvisning som har slagits fast av svenska myndigheter och svensk domstol kan i de fall nya omständigheter uppkommit efter domen dock innebära att avvisningen i fråga inte kan verkställas.

– Det kan röra sig om att man bedrivit olika aktiviteter, exempelvis då att man har satt upp en regimkritisk teater och blivit omskriven i medier, saker som tidigare inte blivit prövade i domstolen, förklarar Carl Bexelius.

I så fall finns det möjlighet att göra en anmälan till Migrationsverket om så kallade verkställighetshinder vilket antingen kan landa i att man beviljas uppehållstillstånd, om de nya skälen anses tillräckligt starka, eller att man får möjlighet till en ny prövning.