Amelia Andersdotter, som 2011 intog Sveriges nittonde mandat i Europaparlamentet, hoppas att datalagsdirektivet från 1995 som just nu omarbetas i Europaparlamentet, ska bli en förordning. I nuläget gör direktivsformen att lagar om datalagring och identitetsskydd tolkas och tillämpas olika i medlemsstaterna. Det får konsekvenser för medborgarna.

– Många globala företag, som till exempel Google, är baserade på Irland. Där tillåter datainspektionen företag att samla in uppgifter om dig och sedan sälja vidare dem till tredje part, i mycket större utsträckning än i Sverige eller Tyskland. Det blir därför svårt som medborgare att veta vilka rättigheter man har, säger Amelia Andersdotter.

Om regelverket istället blir en förordning kommer det börja gälla omgående och med samma tillämpning i alla Eu-länder. Något som stora delar av den amerikanska industrin lobbar hårt för att förhindra.

– De har enorma resurser och arbetar för att dataregleringslagarna inte ska bli hårdare. Som det är nu har vi ingen kontroll över hur de globala företagen hanterar personuppgifter, säger Amelia Andersdotter.

Men i Bryssel lobbar även internetaktivisterna. Och Amelia Andersdotter märker av en ökad förståelse bland vissa politiker för människors oro över hur deras liv kartläggs på internet.

Svenska internetaktivister har bland annat uttryckt sitt missnöje med att EU-kommissionens hemsida inte går att komma åt för de som surfar anonymt.

– Jag har lyssnat på dem och försöker hitta någon som är villig att ta politiskt ansvar för beslutet, säger Amelia Andersdotter.

Beslutet om den nya dataskyddsförordningen förväntas tas i maj eller juni i år.