Undersökningen som baseras både på intervjuer och enkätsvar från sammanlagt 194 elever i årskurs 9 i Uppsala kommun, visar att kränkningar är en del av vardagen hos ungdomar. Anna Adeniji, utbildare i projektet Nätvaro, tycker att det är anmärkningsvärt att så många både ser och känner till kränkningar på nätet, samtidigt som de säger att det är något man får tåla om man vistas där.

– Då kan man fundera över vad själva ordet kränkt egentligen betyder. Handlar det om att ungdomarna faktiskt inte bryr sig så mycket om vissa ord eller kommentarer när de skrivs på nätet? Eller handlar det om att inte vilja visa att man blir ledsen på riktigt?

– Även sambandet mellan konflikter och kränkningar på internet och i skolan är intressant, säger Frida Karlson, biträdande verksamhetsansvarig på DU.

Bland annat har 14 procent av ungdomarna uppgett att de har känt obehag av att gå till skolan med anledning av elakheter som skrivits om dem på nätet, medan sex procent anger att de har stannat hemma av den anledningen.

– Det visar att näthat är en fråga som berör skolan i högsta grad, summerar Frida Karlson.

Anna Adeniji framhåller att vuxna bör fråga vad ungdomarna upplever är kränkande eller som gör att de känner sig utsatta, snarare än att ta för givet att de vet.

– Det som gör nätet intressant är ju att det skapas nya sociala koder och uttryck. För vissa kan det kanske kännas värre att inte alls få kommentarer på en bild som de lagt upp på sig själva än att bli kallad för något ord som en annan generation skulle uppleva som kränkande.

Hon tycker också att skolpersonal och föräldrar behöver bli bättre på att veta vad ungdomarna gör på nätet.

– Både vår undersökning och forskning på området visar att många vuxna inte vågar fråga ungdomar vad de gör på nätet eftersom de är rädda att inte förstå den tekniska utvecklingen.

Åsikten delas av Claes Tollinger, ungdomskonsult på Råd och Stöd. Han menar att vuxenvärlden har för dålig koll på vad sociala medier är. Han anser att föräldrar måste ha koll på hur barnens uppkopplade verklighet ser ut för att kunna agera på ett förnuftigt sätt om något händer barnen på nätet.

– Om ett barn blir mobbat på nätet kan föräldrarna reagera på ett sätt som gör att barnet får begränsade möjligheter att kommunicera via sociala medier. Barnen ska kunna komma till vuxna och de ska kunna agera utan att fördöma.

frida Karlson framhåller däremot att det finns ett stort intresse bland annat från skolpersonal att jobba med sådana frågor.

– De frågor projektet berör är aktuella nästan dagligen i media och många tycker att de är viktiga och relevanta, till exempel relationen mellan yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Under våren kommer DU att anordna en nätaktivistkurs för unga i åldern 16–24 år. Ungdomarna ska få diskutera viktiga nätrelaterade frågor som yttrandefrihet och anonymitet. De ska även med egna kampanjer ta plats på nätet mot näthat.

Som UFT skrev för två veckor sedan kommer Nätvaro att lansera en egen hemsida i februari.

– Där kommer det att gå att anmäla näthat direkt till oss och att läsa mer om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller på nätet, säger Frida Karlson.

Dessutom ska DU arrangera årsmötet för INACH, International Network Against Cyberhate, i Uppsala i höst.

– Vi söker just nu finansiering för att kunna arrangera INACH:s årsmöte. Det vore otroligt spännande och en chans att samla internationell kompetens kring näthatsfrågor på hemmaplan, säger Frida Karlson.