– Forskare har tidigare hävdat att riskerna med förlossning upphör med tiden, men jag har tittat på kvinnor 20 år senare och visat att effekter kvarstår, säger Maria Gyhagen, gynekolog och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Hon har i sin avhandling studerat 1 204 personer som blivit förlösta med kejsarsnitt och 3 995 personer som fött vaginalt. Samtliga har fött ett barn och undersökts 20 år efter förlossningen.

– Det finns vanliga besvär hos alla kvinnor oavsett förlossningssätt, men det är vanligare för dem som har fött vaginalt.

Risken att drabbas av avföringsläckage ökade med 44 procent hos kvinnor som fött vaginalt jämfört med dem som fött med kejsarsnitt. Risken för framfall, att slidans väggar tillsammans med bakomliggande organ buktar in i slidan, fördubblas vid vaginal förlossning jämfört med kejsarsnitt.

Även urininkontinens var avsevärt vanligare. Men det innebär inte att det är säkrare med kejsarsnitt.

– Det innebär andra stora risker. Jag kan inte ge några generella råd, utan det är upp till varje kvinna att tillsammans med sin läkare värdera riskerna och hur man ska göra.

En annan faktor som ökar riskerna är vikten.

– Om man blir överviktig ökar riskerna för att man ska få bäckenbottenbesvär, särskilt urinläckage. Alla gravida borde informeras om att försöka hålla en normal vikt genom livet. Det är lättare sagt än gjort, men viktigt att föra fram.

Ett sätt att minska risker för djupa bristningar som kan medföra avföringsinkontinens är att göra ett så kallat klipp i mellangården vid förlossningen. Då vidgas slidöppningen under kontrollerade former, vilket minskar risken för oregelbunden bristning.

Men användningen av klipp minskar i Sverige. 1985 användes klipp vid 16 procent av förlossningarna, år 2005 var andelen 7 procent. Under samma period ökade bristningar i analsfinktern hos förstföderskor från en till sju procent.

Det var i början av 90-talet som andelen klipp i Sverige började minska.

– Under 80- och 90-talen började man studera hur kvinnor upplevde klipp, och att många upplevde obehag och smärta av klippen. Efter det blev man mer återhållsam med att klippa i mellangården. Men tittar man på siffror visar de att djupare bristningar har blivit vanligare sedan man blivit mer restriktiv med klipp. Men vi har aldrig klippt mycket i Sverige jämfört USA och södra Europa, säger Maria Gyhagen.

Hon hänvisar även till andra nordiska studier som visar att Sveriges höga tal gällande djupare bristningar kan bero på att man använder klipp mindre i Sverige.

– Men det är svårt att ge generella råd, det behövs mer studier. Men vi vet att vissa att man vid mer riskabla förlossningar, till exempel med sugklocka, bör överväga klipp i större utsträckning.

– Förhoppningsvis kan min avhandling inspirera till vidare studier som kan öka säkerheten vid vaginala förlossningar så att dessa kan ske utan långvariga komplikationer, säger Maria Gyhagen.