Fria Tidningen

El Salvadors gäng utlyser fredade zoner

I mars förra året slöts en vapenvila mellan El Salvadors två största gatugäng – och över en natt halverades antalet mord i det hårt våldsdrabbade landet. Nu har gängledarna kommit överens om att utlysa tio områden som fredade zoner där inga brott får begås av deras medlemmar.

– Vi vill komma bort från alla illegala aktiviteter och skapa ett bättre förhållande till samhället, säger Carlos Mojica, som är ledare för gatugänget Barrio 18.

Förslaget om att utlysa tio fredade zoner i landet accepterades i december av ledare för de två största ungdomsgängen, Barrio 18 och Mara Salvatrucha (MS-13). Senare anslöt sig även flera mindre gatugäng till uppgörelsen, som initierats av de personer som lett förhandlingarna mellan gängens ledare och den salvadoranska regeringen.

Minst 60 000 unga människor i landet är medlemmar i något gatugäng, så kallade ”maras”. Gängen lyckas främst rekrytera nya medlemmar bland ungdomar som lever i slumliknande områden där bristen på framtidsutsikter är stor.

Den nya uppgörelsen innebär att gängmedlemmarna förbinder sig att upphöra med alla former av kriminalitet i tio svårt våldsdrabbade kommuner, samt lovar att överlämna sina vapen till myndigheterna i dessa områden för att bevisa att de menar allvar. Planen är att dessa fredade zoner sedan ska utökas, och till sist komma att omfatta hela landet.

Hittills har varken medlarna eller gängmedlemmarna avslöjat offentligt vilka de tio första kommunerna som ingår i uppgörelsen är.

– Vi vill gradvis sätta stopp för en del saker, men det kan inte göras storskaligt eftersom vissa delar av samhället inte är redo för detta ännu, säger Borromeo Henríquez, en av Mara Salvatruchas ledare, från fängelset La Esperanza där han avtjänar ett straff.

Uppgörelsen innebär att gatugängen ska arbeta tillsammans med olika organisationer, kyrkor och myndigheter för att skapa sociala möjligheter för gängmedlemmar att återgå till ett normalt liv.

Efter att de båda gängen kom överens om en vapenvila i mars minskade snabbt antalet mord i landet, från ett genomsnitt på tolv mord om dagen till mindre än hälften.

Gängen har dock inte upphört med en av sina främsta inkomstkällor, utpressningar. Tanken är att unga gängmedlemmar nu istället ska ges en möjlighet att tjäna pengar genom arbete.

En kontroversiell aspekt av uppgörelsen är att gängmedlemmarna ställt som motkrav att de mycket hårda lagar, som bland annat innebär att människor kan gripas enbart på grund av att de misstänks vara gängmedlemmar, skrivs om.

Medlarna har diskuterat möjligheten att skapa en ny lag som gör det möjligt för gängmedlemmar att delta i olika program utan att riskera att gripas. Frågan väntas snart bli föremål för debatt i landets kongress.

Samtidigt visar en färsk opinionsundersökning utförd av institutet IUDOP att nästan 90 procent av de tillfrågade i allmänheten inte litar på de uppgörelser som gjorts mellan gatugängen.

– Vi vet att det inte blir lätt för människor att förlåta oss. Jag har ett mörkt förflutet, men har jag inte rätten att förändra mitt liv, att leva på ett annat sätt, frågar sig Henríquez.

Sonja Wolf, forskare vid det Mexiko-baserade Institutet för säkerhet och demokrati, menar att förslaget att skapa brottsfria zoner föranleder många frågor, liksom vapenvilan mellan gängen. En av dessa är enligt Wolf huruvida det icke-dödliga våldet kommer att sjunka lika snabbt som antalet dråp och mord, och en annan huruvida det kommer att genomföras några insatser för att minska orsakerna bakom gatugängens existens.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Indiens kvinnor i ständig rädsla för våldtäkter

En rättsprocess är inledd mot de sex män som är misstänkta för våldtäkt och mord på en 23-årig kvinna i New Delhi. Brottet har väckt stor ilska och kvinnor från olika delar av Indien vittnar om hur de tvingas leva i ständig rädsla för att bli utsatta för sexuellt våld.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu