Med fyra miljoner invånare och en inkomst per kapita på 56 532 dollar per år rankas Singapore som ett av världens rikaste länder. Men för merparten av landets 1,3 miljoner migrantarbetare är verkligheten en annan.

Migrantarbetarnas situation har uppmärksammats efter att 171 kinesiska busschaufförer gick ut i strejk genom att samtidigt sjukanmäla sig den 27 november. De kinesiska arbetarna, som tjänar runt 6 000 kronor i månaden, klagade över lägre löner än sina kollegor från Malaysia och Sinagapore, otillräcklig vila mellan arbetspassen och boende i dåliga sovsalar.

Regeringen, som är känd för sin företagsvänliga politik och tuffa attityd mot arbetarprotester reagerade snabbt genom att åtala 5 av chaufförerna för brott mot strejkförbudet och deportera 29 andra. Sedan dess har en av dem dömts till sex veckors fängelse.

Arbetsminister Tan Chuan Jin förklarade efter strejken att busschaufförerna genom sin strejk ”helt klart gått över gränsen”. Men domen har också väckt protester.

– Vi kan inte låta dessa kinesiska arbetare bestraffas bara för att de ber om en rättvis anställning, skrev den socialdemokratiske oppositionspolitikern Vincent Wijeysinghe i ett uppmärksammat blogginlägg efter domen.

Förutom skillnaden i lön mellan arbetare från olika länder som utför samma typ av arbete har busschaufförernas strejk väckt frågor om de höga avgifter som agenter tar ut för att förmedla jobb till utländska arbetare i Singapore. Flera av busschaufförerna säger till Straits Times att de betalat mer än motsvarande 24 000 kronor till kinesiska agenter för att få ett jobb. Enligt fackliga aktivister gör avgifterna att migrantarbetarna är mindre benägna att klaga på diskriminering eller dålig behandling, eftersom de då kan få sina arbetstillstånd indragna av arbetsgivaren och bli deporterade.

– När arbetare skickas hem i förtid händer det att de kommer hem med mindre pengar än när det började, på grund av avgifterna, säger John Gee från organsiationen Transient Workers Count Too.