Irene Barrientos, aktivist inom småbondeorganisationen Comité de Unidad Campesina, säger att lagförslaget innehåller flera satsningar som skulle gynna utvecklingen för landets kvinnor och ursprungsbefolkningar.

– Rätten till jord och rent vatten, och ekonomiska, sociala och arbetsrättsliga frågor finns med i lagförslaget, säger hon.

I slutet av november röstades dock förslaget ned i parlamentet, något som Barrientos är mycket kritisk till.

–Politikerna har hånat folket. Ordföranden i kongressen och ledarna för de parlamentariska blocken lovade i mars att godkänna förslaget. Men när det väl drog ihop sig så var det tydligt att de hade blivit köpta, säger hon.

Det nedröstade förslaget för att stärka utvecklingen på landsbygden innehöll satsningar inom flera områden för att förbättra både de ekonomiska och sociala förhållandena för landets småbönder. Landets högerpresident Otto Pérez Molina, liksom vicepresidenten Roxana Baldetti, har uttryckt sitt stöd för lagförslaget. Det gör även företrädare för FN i Guatemala, som påpekar att lagförslaget varit aktuellt ända sedan fredsfördraget 1996, vilket satte stopp för ett 36 år långt inbördeskrig.

De stora jordägarna är däremot benhårda motståndare till förslaget.

– Om det går igenom så skulle det leda till en ökad fattigdom för landsbygdsbefolkningen, ökad undernäring bland barnen och högre arbetslöshet, hävdar Carla Caballeros från intresseorganisationen Jordbrukskammaren.

– Det skulle leda till ett superdepartement som skulle kosta mer än 200 miljoner dollar att bygga upp, men som bara skulle resultera i samma ineffektivitet och korruption, säger Carla Caballeros.