– Förslaget har stora brister och bygger på fördomar om att psykisk sjuka skulle vara särskilt oberäkneliga och farliga. Det är en tillbakagång till ett system vi övergav för 20 år sedan, säger Henrik Anckarsäter, professor i rättspsykiatri.

Han är en av forskarna i den tvärvetenskapliga grupp vid Göteborgs universitet som skrivit ett remissvar till regeringen gällande utredningen Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. Utredningen innebär ett lagförslag där all lagstiftning som rör psykiatrisk tvångsvård samlas i en lag.

– Särskilt allvarligt är att förslaget inte är rättssäkert och bryter mot grundläggande principer om likhet inför lagen, säger Henrik Anckarsäter.

Enligt forskargruppen innebär lagförslaget att ribban sänks för tvångsåtgärder, bland annat ska tvångsåtgärder snabbt kunna sättas in även inom öppenvården. Det skulle kunna handla om att läkaren bestämmer vem patienten får träffa eller om drogtester, enligt Anckarsäter.

Utredningen föreslår också att tvångsåtgärder utöver de som beskrivs i lagtexten ska kunnas sättas in om de godkänns av en tvångsåtgärdsnämnd.

– Jag tycker inte att man ska ha en nämnd som beviljar avsteg från lagstiftningen, säger Anckarsäter som befarar att läkarnas röst kommer att väga tyngst i nämnden.

Den grupp som i dagsläget drabbas hårdast av tvångsåtgärder är unga kvinnor med självskadebeteenden, enligt Anckarsäter.

– I dag används tvångsåtgärder som låsta handskar, hjälmar eller midjebälten inom vården, utan att det finns lagstöd för det. Inte minst drabbar det unga kvinnor med självskadebeteende. Socialstyrelsen är handlingsförlamad när det gäller att skydda patienter inom psykiatrin för sådana övergrepp. Skulle de besluten fattas av en nämnd utan att åtgärderna specificeras i lagen är risken stor att tvång används än mer godtyckligt, säger Henrik Anckarsäter.

Lagförslaget innebär också att rättspsykiatrisk vård avskaffas och att endast den som räknas som tillräknelig kan dömas för brott. Den som är så sjuk att den inte är tillräknelig ska inte kunna dömas alls. För att kunna införa begreppet tillräknelighet i lagstiftningen anser Anckarsäter att det behövs glasklara gränsdragningar för att vara rättssäkert.

– Utredningen lever inte alls upp till det. I stället formulerar man sig väldigt vagt.

En ny form av omhändertagande föreslås också, kallat ”särskilda skyddsåtgärder”. De ska användas när någon har avtjänat ett fängelsestraff men anses vara i behov av vård efter fängelsetiden. Detta möter skarp kritik från forskargruppen.

– Det skulle vara ett märkligt mellanting mellan vård, straff och förebyggande insatser som endast kan drabba den med en psykiatrisk diagnos. Grunden skulle vara bedömningar om farlighet, men det saknas forskningsstöd för att psykiskt sjuka skulle vara mer benägna till återfallsbrottslighet än andra. Förslaget skulle innebära att diskriminering av psykisk sjuka skrivs in i lagen, säger Anckarsäter.

Han menar att det behövs en reform av lagstiftningen, men att det nuvarande förslaget snarare förvärrar än löser problemen.

– Lägg utredningen i papperskorgen. Det nya förslaget riskerar att försämra det nuvarande systemet.

Om lagförslaget går igenom väntas det träda i kraft år 2016.