Boken Migritude bygger på en talad föreställning med samma namn, där Shailja Patel bland annat använt sig av saris som gått i arv från hennes mor. Verket knyter ihop egna erfarenheter, släkthistorier, politik och reportage på teman som våld, kolonisering och kärlek. Hon är själv född i Kenya och bor numera i Nairobi och Kalifornien, men har också kopplingar till Indien, tack vare förfäder som invandrat därifrån.

Sverigeturnén äger rum i samband med att debuten från 2010 för första gången finns översatt till svenska, på lundensiska Celanders förlag. Publiken kan vänta sig en rik diskussion om frågor som migration, global politik, imperialism, USA:s utrikespolitik, situationen i Afrika och afrikanska migranter i Europa, säger Shailja Patel. Hennes förhoppning är att publikens fördomar ska krossas.

– Jag hoppas att de ska närma sig migrationen från det globala syd med en annan uppsättning filter och få en större förståelse för de rika, mänskliga historier som ligger bakom migrationen. Jag vill väcka folk och få dem att inse att vem som helst kan bli migrant, när som helst. Vi utsätts alla för enorma krafter bortom vår kontroll. Ingen av oss är infödd, vi är alla potentiella migranter.

Hon har förstått av sina läsare och sin publik att många med egna erfarenheter av migration uppskattar hennes sätt att skildra frågan.

– Migritude fångar saker som de själva inte har kunnat berätta om att vara migrant i en ny kultur och vilket uppbrott det är att skiljas från sitt hemland, sin familj och sin historia.

Shailja Patel menar att det mänskliga tillståndet allt mer är att vara just migrant.

– Numera är vi transnationella, det är inte meningsfullt att definiera identitet i termer av nationalitet längre. Många människor lever i dag med två, tre, fyra eller fem nationaliteter medan ett stort antal lever utan nationalitet.

Hon beskriver sig själv som poet, dramatiker och aktivist och ser ingen skiljelinje mellan sina konstnärliga texter och sin aktivism.

– Allt jag gör förenar mina två passioner: språk och rättvisa. All konst är politisk. Det är omöjligt att inte inta en politisk position med något som man för in i världen.

Hon påpekar att konst som inte uttryckligen berör maktrelationer ses som opolitisk, men säger att den i själva verket också är politisk.

– Den uttrycker bara att man är bekväm med sakernas tillstånd.

Den viktigaste frågan för henne som aktivist just nu är klimatet.

– Människor i det globala syd har varit offer för klimatkrisen i över ett decennium. Nu börjar vi se följderna av den även i nord. Jag vill väcka folk, få dem att inse sanningen och uppmana dem att reagera med rättvisa snarare än rädsla.

Konkret handlar det framför allt om två åtgärder – att öppna gränserna för klimatflyktingar och att lägga till begreppet klimatskuld i vårt vardagliga ordförråd, som ett sätt att erkänna att det är västvärlden som i första hand har orsakat klimatförändringarna.

– Nord har tjänat på att skapa den globala uppvärmningen, medan syd har förlorat.

När det gäller gränser vill hon se en mer människocentrerad globalisering, inte minst nu när flera europeiska länder har stora ekonomiska problem.

– Om kapital kan korsa gränserna fritt, varför kan inte människor göra det? Om det någonsin fanns ett läge för att öppna gränserna och fokusera på människor, är det nu.

Hon håller inte med om den kritik mot att öppna gränserna som ibland framförs – att det skulle vara omöjligt eller skapa kaos.

– Varje ekonomi i det globala nord drivs av en osynlig befolkning bestående av olaglig arbetskraft. När USA gjorde en extrem kontroll och bestraffning av olaglig arbetskraft ledde det till enorma ekonomiska skador. Det fanns inga amerikanska arbetare som hade yrkeskunskaperna eller viljan att göra den typen av jobb. Att förhindra migranter från att delta i ekonomin leder till enorma kostnader.

Att öppna gränserna skulle snarare ge legitimitet åt arbete som redan utförs, minska den brottslighet som hör ihop med olaglig invandring och framför allt lösa Europas största problem – en åldrande befolkning utan någon att ta hand om den, menar hon.

Nästa projekt handlar om konstruktioner av ras och maskulinitet. Just nu har verket formen av en teaterföreställning, men den håller på att förvandlas till en bok, som ska bli uppföljningen till Migritude.

– Den är en öppen diskussion om våld, genus och ras. Det har skapats en modell av maskulinitet som tystar pojkar tidigt i livet och som sedan levs ut inom nationell och internationell politik.

Det globala syd, the global south, är ett begrepp som används för att beteckna det som på svenska ofta kallas utvecklingsländer. Övriga länder tillhör det globala nord.