I Neutrala ungdomsföreningens lokaler på Godvädersgatan i Biskopsgården stryker Abdullahi Hussein Omar skurmoppen över golven.

– Jag vill hålla mig sysselsatt istället för att vara hemma och vara deprimerad. Det är stor skillnad mellan Somalia och Sverige. Här finns en regering och lagar som funkar och jag är tacksam att jag befinner mig här. I Somalia levde jag under ständigt hot. När man vaknade undrade man: Ska jag bli skjuten? Kommer mitt hus bli sprängt? I Sverige möter man inte sådant. Men nu lever jag i det här bekymret att jag inte kan sova eftersom jag saknar min familj.

Abdullahi kommer från Mogadishu, Somalias största stad. Där bodde han med sin fru och deras sex barn, som är födda mellan 1991–2002. De hade ett till barn, den äldsta dottern, men hon dog av ett bombnedslag.

– Sedan inbördeskriget 1991 hade vi inget stabilt liv, ingen fast bostad, vi var tvungna att flytta på oss ofta.

Abdullahi blev skadad och år 2006 hjälpte en bekant honom att ta sig till Dubai för att få medicinering. Där fick Abdullahi ett erbjudande.

– Jag blev erbjuden hjälp att ta mig till ett lugnt och fredligt land, Sverige, och de sa att jag skulle kunna starta ett nytt liv och ta min familj dit.

Abdullahi kom till Sverige i september 2007. Året efter fick han avslag på sin asylansökan, men efter två år och sex månader i Sverige fick han slutligen uppehållstillstånd år 2010.

– Då gjorde jag en ansökan om att min familj skulle få komma hit.

Frun och barnen befann sig då i Kampala, Uganda, på flykt från Mogadishu. Men familjen fick avslag.

När de nya reglerna om anhöriginvandring för barnfamiljer kommit gjorde Abdullahi en ny ansökan. Frun och barnen fick gå till svenska ambassaden i Uganda och ta blodprov och i juli fick Abdullahi ta blodprov i Örebro.

– Två veckor efter att jag hade varit i Örebro fick de avslag, trots att blodet bekräftade föräldraskap.

Orsaken till avslaget var att barnens födelsedatum hade blivit fel.

– Månaderna var fel, de hade gjort intervjuer med barnen och i Somalia är det inte så stor grej med datum, och barnen kan ha varit stressade och sagt fel. På grund av det fick vi avslag.

Abdullahi vände sig därefter till Röda Korset som har hjälpt honom att göra en överklagan.

– Jag har varit här sedan 2007 och det är en tid sedan dess, det är inte möjligt leva utan sina barn så lång tid. Jag vill vara med mina barn.