SEX OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING

Del 2 av 2

Vänsterpartiets kommunalråd Ilona Szatmari Waldau är dock av intrycket att det inte fungerar på den punkten och berättar att hon för några år sedan var i kontakt med RFSL, riksförbundet för sexuellt likaberättigande. Representanter från RFSL menade att de ofta fick komma in och informera i slutet av undervisningen. Undervisningen byggde helt och hållet på en heteronorm.

- Så det var inte en integrerad sex- och samlevnadsundervisning för alla. Det blev det onormala. Man får inte ha en sex- och samlevnadsundervisning som förutsätter vad som är normalt och vad som inte är normalt.

Enligt skollagen ska alla skolor upprätta en likabehandlingsplan där man arbetar aktivt för barns lika rättigheter och jämställdhet oavsett kön eller sexuell läggning. Undervisningsområdet sex- och samlevnad får därmed en direkt koppling till likabehandlingsarbetet.

Diskrimineringsbyrån i Uppsala presenterade 2009 en granskning som visade att endast 3 av 57 skolor i Uppsala hade en likabehandlingsplan. Kommunalrådet Cecilia Forss (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, menar att man jobbat hårt med detta sedan dess. Det är ett nationellt krav som rektorerna fick ta itu med, berättar hon för tidningen.

- Vi har ju följt upp det här från politiskt håll, det är viktigt att varje skola måste ha en likabehandlingsplan. Det här var faktiskt ett beslut som till och med kommunfullmäktige tog. Men det är mer på en generell nivå.

Skolverket framhåller skolans roll i arbetet med att ”lösa upp könspolariseringar i samhället, mellan flickor och pojkar, unga kvinnor och män”. Vidare visar folkhälsoundersökningar att hbtq-personer har en sämre folkhälsa och att självmordsfrekvensen är högre bland unga hbtq-personer än andra ungdomar. En god sex- och samlevnadsundervisning bör därför vara normkritisk, ifrågasätta strukturer och arbeta för alla människors rätt att vara sig själva och välja de relationer de vill ha.

I förebyggandet av kränkande behandling och diskriminering kan det vara avgörande, menar man på Skolverket.

Vad det gäller ett hbtq-perspektiv i sex- och samlevnadsundervisningen tror Cecilia Forss att det varierar i skolorna.

- Jag tror att väldigt många skolor har en väldigt modern syn på det här men jag är övertygad om att man i Uppsalas skolor kanske inte riktigt fått hela lärarkåren att hänga med. Och där behöver vi naturligtvis göra förbättringar. För vi är jättetuffa på att den här likabehandlingsplanen verkligen måste gälla.

David Berjlund arbetar med att besöka skolor och föra samtal om hbtq-frågor, bland annat i Uppsala. Genom åren har han varit på 15-20 skolor i kommunen. Han har som han uttrycker det ”begränsad koll i allmänhet”, men på de skolor han besökt tycks medvetenheten bland lärare och elever ha blivit större.

- För många elever är inte hbt-frågor så laddade men många har ändå inte borrat djupare i ämnet. Det blir tack och lov allt ovanligare att man ser mitt besök på någon sorts alibi, att jag ska fixa hbt-grejen åt dem liksom, man tänker ofta på betydelsen av att detta perspektiv finns genomgående. Det är vad jag tycker mig se på de skolor jag besöker.

Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, är en ideell förening som arbetar för att sexualundervisningen ska gå hand i hand med likabehandlingsperspektivet. Anna Eklund, skolinformatör på RFSU Uppsala, förklarar hur viktigt det är att inte förutsätta något när man ska informera på skolor.

- Vi går alltid in med att vi inte vet vad eleverna har för könsidentitet eller sexuell läggning. Vi brukar alltid jobba väldigt öppet.

Enligt Anna Eklund brukar eleverna uppskatta besöken från den ideella föreningen, då många elever anser att lärare som undervisar i ämnet har svårt att prata ogenerat om det.

- En av de värderingsfrågor vi brukar ställa är ”hur tycker du att sexualundervisningen är på din skola” och av de vi har träffat är det ingen som är nöjd med den. Det är ingenting som besvaras av det som de vill ha svar på, det är väldigt kliniskt.

I nuläget har RFSU tre nationella utbildare i Uppsala. Framförallt är det olika lärare på olika skolor som bokar RFSU:s skolpass ”inte hela skolor som köper konceptet”, men förhoppningen är att kunna nå ut till väldigt många fler skolor. Under år 2011 mötte RFSU cirka 600 av kommunens elever i skolsammanhang.

- Och det är ju inte alla elever i Uppsala, men vi hoppas kunna skapa bättre kontakt med kommunen i Uppsala för att få igång ett samarbete för att kunna utveckla vår uppskattade, normkritiska och lustfyllda skolinformationsverksamhet i Uppsala. Det som begränsar oss nu är att vi inte har ekonomiska resurser eller det kommunala stödet.

Det beslut som tagits i kommunfullmäktige om likabehandlingsplaner ligger på en högre nivå än att man går in på den dagliga verksamheten av sex- och samlevnadsundervisningen, förklarar Cecilia Forss.

- Det är en större dimension, det har att göra med om man känner sig välkommen i skolan. Vad det gäller hela det här med om det är en heteronorm eller inte, hela det paketet i sig är intressant och det är så som en förekomst i skolan, något som är viktigt att följa upp.

Cecilia Forss menar dock att beslutet om att ta in en frivillighetsorganisation som RFSU måste tas av skolorna. Att rekommendera det är inte heller aktuellt.

- Vi skulle inte göra det, det skulle verkligen vara att gå in och säga att vi kan det här bättre än vad ni kan det. Men det betyder inte att det inte förs samtal kring det.