Under den ovanligt heta sommaren år 1988 vittnade NASA-forskaren Jim Hansen inför den amerikanska kongressen. Han hade tagit fram nya klimatmodeller som visade på betydande klimatförändringar till följd av koldioxidutsläpp orsakade av människor. Sedan dess har klimatfrågan varit en självklar del av presidentdebatterna. Fram tills i år.

Varken "klimatförändringar", "global uppvärmning" eller "växthusgaser" fanns bland de cirka 50 000 ord som yttrades av Barack Obama och Mitt Romney i de tre tv-sända debatterna. Inte heller i debatten mellan vicepresidentkandidaterna Joe Biden och Paul Ryan nämndes klimatfrågan.

– De två kandidaterna har snarare tävlat i vem som påskyndar den globala uppvärmningen mest. De försöker båda framstå som den främsta förespråkaren för olje-, kol- och gasindustrin. Men de har helt undvikit att prata om följderna av det, säger Brad Johnson från Climate silence (Klimattystnad), en kampanj som syftar till att få kandidaterna att presentera en plan för hur de ska arbeta för att motverka den klimatförändringarna.

– Kandidaterna undviker att prata om de två viktigaste sakerna: att den globala uppvärmningen orsakar katastrofer redan i dag, och att vi måste behålla 80 procent av kolreserverna i marken om vi ska kunna bevara en hållbar civilisation.

– Obama har snuddat vid klimatfrågan vid några enskilda tillfällen under valkampanjen och har gjort ett samband med det extrema vädret vi har haft i somras, men han har inte diskuterat i former av en kris. Och Romney verkar tycka att klimatfrågor är ett skämt.

Brad Johnson var liksom många miljövänner hoppfull när Obama tillträdde.

– Under hans första år som president gjorde Obama en del bra saker. Han satsade stora pengar på forskning, på att skapa gröna jobb och subventionerade grön energi. Han stod emot en enorm press från republikanerna och från den fossila bränsleindustrin.

Men Johnson menar att Obama tvingades växla spår till följd av den högerradikala Tea Party rörelsens intåg i politiken.

– Det vi upplever nu är följden av kongressvalet år 2010 då republikanerna tog över makten över representanthuset. Flera representanter, både demokrater och republikaner, ersattes av Tea Party-republikaner som anser att klimatförändringarna är en konspirationsteori.

Att kandidaterna inte talar om klimatet beror också på den fossila bränsleindustrins intensiva lobbying. Det menar Allison Fischer vid organisationen Public citizen, en ickestatlig organisation som i över 40 år har arbetat för att motverka företagens inflytande över politiken.

– En klar majoritet av det amerikanska folket anser att mänsklig aktivitet är en orsak till klimatförändringarna och säger att det är en avgörande fråga för vem de ska rösta på. Men årets val handlar mindre om vad folket vill än vad företagen vill, säger Allison Fischer.

– De har aldrig tidigare lagt så mycket pengar på att tysta debatten om klimatförändringarna. Enbart på tv-reklam har de spenderat omkring 150 miljoner US-dollar (1 miljard kronor) under årets kampanj för att främja deras industrier och smutskasta satsningar på grön energi. Om du kritiserar eller försöker reglera fossila bränslen så attackerar de dig med alla möjliga medel.

Fischer menar att företagen de senaste åren har agerat offensivt för att strypa klimatdebatten.

– Dessa företag tillhör världens mäktigaste och de inser att deras dagar är räknade. Effekterna av den globala uppvärmningen blir allt mer påtagliga. Vi har haft en rekordvarm sommar, torka över hela landet, skogsbränder och ett stigande hav till följd av att arktisk smälter. Det handlar inte längre om att förneka klimatförändringarna, företagen kämpar för sin överlevnad. Det står nu mellan deras och vår överlevnad.

Samtalsledarna borde ha ställt tuffare frågor under tv-debatterna, menar Fischer.

– Trots att alla våra militära analytiker har identifierat klimatförändringarna som ett av de största hoten mot vår nationella säkerhet, så väl som mot den globala säkerheten, så har det inte nämnts varken av kandidaterna eller samtalsledarna under debatterna. Det är obegripligt. Vi har tagit ett stort steg tillbaka från där vi var för fyra år sedan då båda kandidaterna lovade att förhindra klimatförändringarna och om behovet av att reglera och beskatta koldioxidutsläpp.

Argumentationen som används mot gröna investeringar och en reglering av utsläppen är att det skulle vara negativt för ekonomin. Men både Brad Johnson och Allison Fischer menar att det är precis tvärtom.

– Tanken att ekonomin är fristående från miljön är absurd. De globala ekonomiska problemen som vi upplever är alltmer en konsekvens av klimatförändringarna. Om du förstör miljön så kommer det inte finnas någon ekonomi kvar, säger Johnson.

– Vi måste ställa oss frågande till den eviga ekonomiska tillväxten, som kostar mer än vad den ger fördelar. Det finns andra sätt att se på ekonomi, och det är också en av anledningarna till att kandidaterna inte diskuterar klimatförändringarna. Det skulle tvinga dem att även diskutera vårt ekonomiska system.

Även om de inte pratar om det nu så kommer politikerna snart tvingas att agera, menar Allison Fischer.

– Den globala uppvärmningen kommer leda till allt mer extremt väder som kommer ha en stor påverkan på vår ekonomi och till slut kommer de tvingas att agera. Men då kommer inte det inte längre handla om hur vi kan lindra förändringarna, vi kommer vara tvungna att anpassa oss till en annan verklighet.

Fischer tror ändå att det fortfarande är möjligt att undvika katastrofscenariot.

– Det som är positivt med den politiska utvecklingen är att allt fler människor engagerar sig i politiken. Partierna har börjat organisera sig på ett sätt som sociala rörelser alltid har gjort och lägger allt mer pengar på att mobilisera gräsrötterna. Ju fler människor som engagerar sig i politiken desto större möjlighet har vi att motverka företagens makt.