Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter röstade med stor majoritet igenom nyheter inom två olika regelverk. Dels den så kallade Dublinförordningen och dels det EU-direktiv som sätter miniminormer för mottagande av asylsökande. Den folkpartistiska EU-parlamentarikern Cecilia Wikström som har haft en framträdande roll under förhandlingarna kring Dublinförordningen beskriver förra veckans omröstning som något av ett mirakel, bland annat sedan de gröna och Europas förenade vänster lagt ned sina röster.

Liggande lagförslag fastställer bland annat det som redan tidigare sagts i såväl Europarådet som på EU-nivå. I december 2011 slog EU-domstolen nämligen fast att asylsökande inte får överföras till ett annat EU-land om de där riskerar att utsättas för omänsklig behandling. Den domen var i linje med en liknande dom från Europadomstolen tidigare samma år. I båda fallen handlade det om asylsökande som tagit sig in i EU via Grekland och därifrån rest vidare till andra EU-länder. Att fallet kom upp i EU-domstolen berodde på att vissa EU-länder ifrågasatt det grekiska asylsystemets kapacitet.

Asylsökande som tagit sig in i EU illegalt ska enligt Dublinförordningen tas om hand av det land där de först kom in i unionen. Inreselandet måste därför ta tillbaka asylsökande som rest vidare till andra EU-länder utan tillstånd. Men just nu ser det alltså ut som om det blir förbjudet enligt lag att skicka tillbaka asylsökande till omänskliga förhållanden. I utskottstexten, som röstades igenom, finns även en vägledande referens om solidaritet mellan EU-länderna för att skydda de länder där trycket är som störst, ofta de med yttre gränser.

Andra nyheter är asylsökandes rätt till personligt samtal för att identifiera ansvarigt EU-land. Länderna ska också i vissa fall ge gratis rättshjälp till asylsökande som motsätter sig en överföring och parlamentet har krävt att de som överklagar ett sådant beslut ska få stanna i det EU-land där de befinner sig i väntan på ett avgörande. Cecilia Wikströms medarbetare i Europaparlamentet lyfter även fram som en stor framgång att asylsökande i Dublinsystemet endast kan hållas i förvar på en enda grund.

– Texten vi har nu är resultatet av en kompromiss. Cecilia och parlamentet ville se mycket tydligare och striktare regler för förvar av flyktingar, men kunde inte få igenom allt. Detta var en mycket stark fråga i rådet, förklarar Caroline Klamer.

Samtidigt har omröstningarna kritiserats av den europeiska samarbetsorganisationen European council of refugees and exiles som bland annat menar att systematiskt och godtyckligt kvarhållande av asylsökande i fängelseliknande förhållanden skulle vara möjligt med liggande förslag om mottagande. Socialdemokraternas EU-parlamentariker Anna Hedh är också kritisk.

– Dublin 3 är absolut inget mirakel, det får Wikström stå för själv, men det är inte heller sämre än tidigare. Det enda som jag kan se positivt är de framtidsplaner som finns för bevakningssystem som innebär att man snabbt kan skicka ut larmsignaler när det inte fungerar i något land. Tyvärr finns det fortsatt skrivningar om att man ska kunna kvarhålla asylsökande under fängelselika förhållanden. Jag hoppas inte att detta finns kvar när vi går till omröstning i december.