De sista spadtagen i Gamla Uppsala
Den största arkeologiska utgrävningen i Gamla Uppsala någonsin. Och högst sannolikt den sista någonsin. Ett område på nästan 70 000 kvadratmeter ska undersökas innan Trafikverket påbörjar utbyggnaden av Ostkustbanan som kommer gå igenom Gamla Uppsala. För arkeologen Tomas Westberg utgör utgrävningen ett moment 22.
– Det känns lite trist det här egentligen. Poängen är att vi vill bevara de fornlämningar som vi har. Vi gräver inte här bara för att det är kul utanför att kunna bevara och dokumentera det som finns i området. Man skulle kunna säga att vi är här för att professionellt förstöra den här platsen. Vi tar ju bort allting och sen börjar trafikverket bygga i området. Med all arkeologi så är det ett moment 22 eftersom vi vill ju egentligen bevara platsen. Det är jättekul att vara här och gräva men samtidigt är det tråkigt att fornlämningen förstörs, säger Tomas Westberg som är biträdande projektledare för utgrävningen i Gamla Uppsala.
Under två års tid ska arkeologerna från Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Upplandsmuseet och Societas Archaeologica Upsaliensis(SAU) gräva i området för att dokumentera fornlämningarna och skapa sig en bättre bild av hur samhället har sett ut och förändrats genom historien. De fornlämningar som ska undersökas är främst från järnålder och tidig medeltid.
– Fynden som vi hittar här avspeglar en hög status i området men visar även på en urban touch. Här finns mycket tysk keramik och glaspärlor från södra Europa. Importerade varor på den tiden var en väldigt tydlig statussymbol, säger Tomas Westberg.
Sedan utgrävningen startade har en rad arkeologiska fynd hittats. Bland de fynd som utmärker sig finns bland ett beslag med inskriften Ave Maria. Fyndet tros härröra ifrån en dit rest katolik som besökt området. Antagligen har beslaget suttit på ett klädesplagg eller ett läderarmband menar Tomas Westberg.
I och med utgrävningen i området så kommer arkeologerna troligtvis få fram mycket ny information om Gamla Uppsala som kommer berätta något nytt om områdets betydelse i regionen. Förhoppningen med undersökningen är att kunna följa samhällsförändringar under 2000 år och belysa den sociala mångfalden i Gamla Uppsala. Fornlämningarna säger alltså även inte bara något om den storslagna eliten, utan också något om trälarna, hantverkarna och bondefamiljerna.
– Att gräva i Gamla Uppsala trodde man inte att man någonsin skulle få göra. Jag hade höga förväntningar på vad man skulle kunna finna här. Men det som var slående med Gamla Uppsala är att det var mycket mer reglerat här än vad jag trodde. Intrycket nu är snarare att Gamla Uppsala verkar ha varit ett viktigare urbant centrum än vad man tidigare trott, säger Tomas Westberg.
Varje dag har arkeologerna lett guidade turer för intresserade besökare och berättat om utgrävningen och hur den går till. Den guidade visningen är tillsammans med en informativ hemsida en del av det arkeologiska projektet där information åt allmänheten ingår. Under de guidade turerna visas gravplatser, boningsområden och arkeologiska fynd såsom kammar av djurben, glaspärlor från kontinentala Europa och keramikskålar. 2017 kommer de vetenskapliga rapporterna och en populärvetenskaplig publikation att ges ut. Alla färdiga analyser och resultat från Gamla Uppsala kommer då att presenteras.
